Höperöts Årskönikering

Jag försöker på något vis få ihop en vettig krönikering av året som gick, men efter nyårsvaka, städplaneringsvaka och barnet ligger vaken och babblar i timmar mitt i natten-vaka går det lite trögt. Hursomhelst, här är en liten knapphändig summering!

Det största som hände mig i år:

Den lilla krabaten förstås.

Det mest inspirerande jag gjode i år:

Mitt trädgårsprojekt! Fast det känns som om jag inte ens kom halvvägs med det första somamren, nåja nya tag i vår igen!

Årets skönaste:

Värmeböljan i juni-juli då vi låg nere på bryggan vid stugan och svettades och slogs med bromsarna och drack massvis med vatten varje dag. Slappt!

Årets "det trodde jag aldrig":

Vi köpte, remppade lite och flyttade in i vårt eget hus! Det var inget jag trodde vi skulle hinna med i år.

Och i samma veva, årets jobbigaste:

Att flytta allt vi har och äger, två gånger! Blod, svett och svett säger jag bara!

Årets eländigaste:

Piller! Och vad de medförde för mig. Nåja, det var knappast enbart hormonerna som fick mig att må så illa, men utan dem tvivlar jag på att det skulle ha gått som det gjorde. Det är flera månader av min sommar och höst som jag såhär i efterhand bara kommer ihåg som ett grått töcken av oro.

Och nu börjar jag snart känna mig som mig själv igen. Jag vill hitta ett jobb, träffa människor och röra på mig. Vara mig själv igen bara.

Men först ska jag överleva vaknatt nummer fyra i raden. Den heter barn med över förtio graders feber-vakan. Suck!

Städa på torsdag!

Såhär går det till att städa dethär huset...

1. Plocka bort alla små leksaker, nerrivna julgransbollar och utspridda köksredskap från golvet och sätt dem på respektive plats.
2. Gå in i köket, konstatera att frukosttallrikar och muggar ännu står på bordet, sucka djupt, och röj upp där.
3. Plocka upp barnet som vaknat av skramlet i köket.
4. Ta fram favoritredskapet: Swiffern. Damma skåpet och hitta en möglig julapelsin underst i en fruktskål. Mysigt.
5. Vänta på att sambon ska komma hem så att det ska gå att dammsuga utan livrädd son i huset.
6. Upprepa steg 1 och 2 eftersom oordningen hunnit återställas i väntan på sambo.
7. Dammsuga, moppa köksgolvet tvätta toan och du är klar!

Just nu befinner jag mig mellan punkt 1 och 2, jag skulle ogärna väcka krabaten men städas ska det. Nåja, det är det värt när jag har ägnat morgonen åt extremgullig shopping. Någon i huset har fått sina första skor!

Mattorna har anlänt!

Och så, efter en shoppingtur med stopp i tre olika butiker, trött och hungrig bebis, trötta och hungria föräldrar och en och annan diskussion gällande olika mattor, så är vi nu hemma med ett par som blev lite dyrare än vi tänkte oss och mera mönstrade än jag tänkt mig. Men dom är helylle så dom ska tåla mycket och så är färgnyansen rätt och det är den som finns kvar i rummet sen när man glömt mönstret.


Och i verkligheten är den mycket mera mot en varm orangeaktig terracottafärg än vad den är här på bilden.
Nåja, huvudsaken var att vi fick ett par klickar varm färg in hit i det bleka rummet!

Vänner

"Det finns ingen Anne och Dan här" sa sambon åt mig igår kväll.
Och jag blev så ledsen, så ledsen. För på något vis blev det så definitivt. Mina lyckliga år med mina ibland helgalna vänner i Helsingfors är slut. Tänk nu:

"Jo jag trivdes jättebra, visst blev det lite dyrt och lite för många afterworks emellanåt, men vi hittade ju på en massa och det var jättesällan man var ensam nån lång stund. Det fanns alltid nån att få tag på som ville hitta på nåt. En öl, en minigolf, en spelkväll, jag har varit kattvakt och hundvakt och själv har jag haft bollplank för alla funderingar och massor med skratt"

"Nåmen, varför tog det slut då om du trivdes så bra?"

"Jaa, jag hittade en karl och vi fick barn och vi köpte ett hus i en liten ort 200 km bort och så ringde jag aldrig, fast jag tänkte det..."

Ett sånt snöpligt slut.

Så jag saknade dem igår kväll, mina vänner Anne, Dan, kloka Suz och Tommy. Och så jag saknar livet jag hade där.

Och visst har jag annat nu, annat som inte går att jämföra med eller byta mot fast hur goda vänner. Men jag skulle ju vilja ha lite av dethär och lite av mina vänner, inte enbart det ena eller det andra...
Vad ska man ha ett eget hus till om man inte kan bjuda in sina vänner dit?

Spott ut!

Vill ni höra mig säga "spott ut!"?
Jag borde vara proffs på det vid dethär laget.
Om ni vill höra "Ajaj, inte äta!" kan jag bidra med ett välinövat sådant också.
Alltså att bebisar börjar krypa och bli livliga och ha en egen vilja och allt det hade jag koll på, men dethär med att allt ska in i munnen, det hade jag visst ignorerat, eller glömt. Inom loppet av några minuter har jag nu hunnit förklara att bark, stickor, granbarr, julgranspyntsglitterbitar och aska från spisen inte är grejjer som lönar sig att sätta i munnen.
Okej, nåja, när jag tänker efter, så visst har vi foton från sommaren då vi var lite på ett år gamla, jag och systeryster, och är ute i sandlådan och visst har mamma berättat att vi så gärna ville smaka på sanden. Men ändå! Det var ju sand, inte smulor på golvet.

Såhär annars i post-juletider kan jag berätta att jag varit en snäll flicka och fått fina grejjer av tomten. Jag som var så orolig för att få en osexig postlåda i julklapp :P
Snälla sambon gav en superskön tempur-dyna åt min sjuka nacke och en finfin tekokare och goda tesorter nu när min masu inte vill tåla kaffe. Lite skämma bort sig själv-saker av systeryster och pengar till mattor (när vi nu hittar de perfekta mattorna) av föräldrarna.

Fast den som fick mest klappar, det var nog krabaten det. Jag tänker inte ens börja räkna upp, men det han fått mest av är nog böcker. Vilket var helt på sin plats, för han älskar att bläddra i böcker och "babbla" högljutt under tiden. Sedan fick han härliga mocka-innetofflor och en pulka som varit i flitig användning de senaste dagarna.

På juldagen fick vi dessutom ÄNTLIGEN hyllorna i sovrumsskåpen insatta, så nu har vi värsta klädpartyt på gång och jag går igenom alla gamla balklänningar och alla byxor som inte (ännu) passar på mig (igen). Halaren hittade jag också, och fick höra att den borde brännas, men, men... Den har ju så mycket minnen på sig... (Hälsningar; Mökkki "Hamstern" Höperöt)

Rekord!

Nu har krabaten sovit dagssömn i tre timmar. Tre timmar!!!
Men han andas ju (jag har bara kollat femtielva gånger), så jag antar allt är i sin ordning och att det bara är lite vintertrötthet som slagit till. Inte det att han käkat vassa granbarr eller ätit nertrillade giftiga blad från azalean.
Annars börjar julstämningen sakta mak infinna sig, nu ska det bara dammsugas och skinkan griljeras och pannacottan förberedas så är det väl jul då!

Och så blev sista julklappen färdigstickad, så nu får jag börja sticka på nåt nytt igen. Lycka!

God jul på er från höperöt och bäret!


(såhär ser vi alltså ut på riktigt, jag kan nämligen inte photoshoppa ;) )

Detta med samvete

Jag måste seriöst lägga av med detta dåliga mammasamvete.
Krabaten vaknade tidigt och tar en extra förmiddagslur medan jag passar på att gå i duschen, klippa tånaglarna och smörja in mig med något som känns trevligt och som doftar gott. Nämde jag att sonen sover och drömmer sött?
Och ÄNDÅ är det där attans samvetet där och säger att jag borde ägna tiden jag lägger på mig själv åt att plocka undan hyllorna som ännu står i hallen så att han inte leker med dem sedan, borde paketera detdär ena paketet, sticka på sista julklappen, moppa badrummet, städa innan jag är barnvakt i eftermiddag (som om det skulle vara städat mera efter det!).
Han sover ju!!!

Men nepp, så länge det finns saker som borde göras så kan jag tydligen inte slappna av med mig själv i största ensamhet ens. Jag som var så äckligt bra på det förut. Hur kan jag så totalt ha glömt bort hur man gör det? Hur gör man för att skuffa alla "borden" åt sidan när det behövs och plockar fram dem sen igen när man kan åtgärda dem?

Och så fortsätter vi...

Igår hade sambon födis, fick presenter på sängkanten, stack i väg på jobb, jag städade, var på en snabbtur till IKEA och köpte den efterlängtade bokhyllan, kom hem och fixade kalas på 1½ timme, glömde bort att byta till ren skjorta, sedan kom släkten och sist kom föremålet för kalaset hem.
Tur att svärmor inte hade nåt emot att hålla ett öga på krabaten!

Och idag fortsätter vi!
På med kläderna och iväg med krabaten till stan för att shoppa julklappar till svägerskan med familj. Sedan ska vi via snickeriet och hämta hyllor till klädskåpet. Och efter det tar jag och stryper kassan inför jul.

Och sen...

Sen ska jag lösa ut lite välförtjänt slappighet hemma. När det nu en gång är plockat och fixat hemma tänker jag bara ta det luuuugnt.

Ända tills imorgon.
Då vi ska träffa dagmamman första gången och vara barnvaker åt kusinerna.
Och sedan blir det julmats-stress!

Jag ser fram emot det hela med skräckblandad förtjusning...

Måendet

Jag har haft så sjuk rygg igen att meducin var den enda lösningen.
Och så fick jag halsbränna och uppstötningar som tack för att jag öste meducin i magen. (Och kanske för att jag stressat lite med städandet idag...)

MEN!

Jag mår ändå attans mycket bättre än förra veckan då jag klämde i mig hormonpiller och INTE hade sjuk rygg eller sur mage. Det ni! ;)

Saker man hinner under en tupplur

-Ta en dusch (efterlängtat!)
-Sätta på en tvätt.
-Vika ihop en tvätt.
-Plocka undan symaskinen.
-Stryka de nya gardinerna...
-och hänga upp dem förstås!
-Byta påse i gamla damsugaren och bära ut den i garaget.
-Röja upp i huset för att kunna använda nya dammsugaren.
-Blogga.

Och nej, det är inte jag som tar dendär tuppluren då.
Sambon kom hem igår kväll, tills sonen skulle nattas, och pös iväg idag direkt efter frukost. Vi får se hur det blir med att hinna efter en bokhylla till IKEA innan jul och fara och titta på mattor... Jag skulle så gärna ha haft mattor till jul, men det får väl vara i väntan på att den perfekta mattan dyker upp!