Jag har lite svårt att säga grattis till min 3-åring. För inte är han väl 3 ännu? Han fyllde ju två i förrgår, eller var det förra månaden? Och föddes, det gjorde han ju får ett drygt år sen, typ. Tre, det är ju gammalt!
Tänk, för tre år sen på timmen fick jag äta en yoggis och inhalera lustgas till frukost efter en natt med ett par ynka sömntimmar. Ja, egentligen var det ju först mot kvällskanten som han föddes, den lilla ynkliga varelsen.
Och helt plötsligt är han tre år och kör traktorskopa i pyjamasen på en upp och nervänd stol och är inte stilla en halv sekund (därav suddet). Han har lika mycket fantasi som hans mamma när hon var liten och lika mycket energi som sin pappa. Den enorma envisheten och viljan kommer nog bara från honom själv. Till all tur tycker han om att läsa böcker också, så visst sitter han stilla nångång ibland.
Grattis min stora lilla gubbe!
No comments:
Post a Comment