Nytta och nöje

Efter att ha skrubbat från takkant till golv i badrummet är fötterna passligt russinaktiga för att få sig ett extra dopp i fotsalt, en omgång med filen (läs: raspen, alternativt annat hästverktyg), ett kilo hudkräm och yllesockorna på.
Sådär, dagens jobb och dagens njutning avklarat i en enda smäll. Då kan man väl gå och lägga sig igen då?

Dagens put.

Ett år!

Härrägud, jag håller ju på att glömma; vi firar ett år idag.
Ja inte någon relation direkt, men vi firar ett år i huset!
En snöig blåsig lillajulslördag för exakt ett år sedan fick vi hjälp av hela halva tjocka smala släkten och fick picket och packet flyttat. Sen åt vi soppa. Sen skruvade vi ihop sängarna. Sen vinkade vi av de mer långväga flytthjälparna och så snarkade vi oss gott igenom den första natten i nya huset.

Så förvarar man en (väldigt korthårig och väldigt väldigt liten, jösses vad han växt på ett år) 11-månaders krabat medan man själv flyttar in.

Tankar kring föräldraskapet

Krabaten lär sig nya saker varje dag och vi har redan anat att den snart två-åriga stora lilla pojken både är en drama queen och börjar ta riktiga maktkamper snart.

Drama queen, när den ena föräldern säger till på skarpen rusar man gråååtandes till den andra för att få kram och puss och medhåll. Maktkamp i fråga om att vilja äga och bestämma över rutinerna i huset, dethär med att sitta i mammas famn vid matbordet är för tillfället en klurig bit.

Och i samma veva kan jag inte låta bli att jämföra krabaten med min egen uppväxt, eller rättare sagt jämföra min mammas uppfostran med min uppfostring.
Jag är inte lika nojig som min mamma, vill jag tro i alla fall. Fast jag vet att mamma skyddade oss från alla faror när vi var småa. Krabaten har mera frihet att testa själv också på knepigare saker. Å andra sidan är han en sådan som rusar iväg i 120 km/h bort från mamma om han kommer åt och petar på allt och testar saker genom att kasta dem i marken (fast det sistnämnda jobbar vi hårt på), jag var nog mycket mycket mera försiktig som liten, kanske just till följd av alla faror som jag hade lärt mig lurade överallt.

Å andra sidan ställer detdär "oss" till med en del viktiga skillander också. Med en tvilling så var vi alltid två och sådant som jag kunnat göra med krabaten ensam tills nu hade ju inte fungerat alls för min mamma. Och en del kommer att ändras massvis för krabaten nu när det blir ett syskon att ta hänsyn till. Jag försöker vänja honom nu redan på förhand så att det inte blir "syskonet" som tar mamma ifrån honom sedan, utan mamma har sagt nej redan på förhand. Typ gå och hålla handen (för mamma kan inte komma galopperande efter honom hur som helst när han får gå själv och rusar iväg), typ inte sitta i mammas famn vid matbordet (nåja, det gäller egentligen bara frukost och bara vissa dagar, men det kommer inte heller att vara en möjlighet alla dagar i framtiden), typ vänta på sin tur (nu gör mamma dethär klart först, vill du hjälpa så kan du .... under tiden, så hjälper jag dig sedan). Sådant. Okej, detdär med vänta och tidsbegreppet är nog näst intill omöjligt för honom än så länge, men hundra "vänta lite" till så förstår han nog innebörden.

Stackarn, det är inte lätt att bli storasyskonet sådär mitt i allt, men å andra sidan är jag glad att vi får ett till barn och han ett syskon så snart, för det där med att få uppmärksamhet och dela på saker kommer nog att falla i helt nytt ljus för både oss och honom sen när sparkomaten kommer hit. På ett småjobbigt, men förhoppningsvis nyttigt sätt! Åtminstone är det så jag ser på att ha ett syskon nu idag i vuxen ålder.

Granska mig, jag äter ju inget socker!

Åhåå, jag, eller rättare sagt krabaten, borde granskas lite i sömmarna om man ska tro radionyheter och tidningsrubriker idag!

Krabaten dras ju helt klart med i min lågsötade diet!
Han får ju naturell yoggis på morgonen och allt som oftast mörkt rågbröd till, stackaren. Och blir det ris eller pasta så blir det ju bara fullkornsvarianten. Inte den vita. Risgrynsgröt kommer jag att ha svårt för i år, det blir nog fyrflings-varianten även på julafton och så använder jag kanelsocker utan socker. Dessutom blir det frukt istället för bulla på eftermiddagarna. Elände!
Ägg som man hålls mätt av länge och går miste om övriga kolhydrater råkar han dessutom älska, men eftersom det passar med min diet får han äta ägg kanske två dagar i veckan och det är ju FÖR mycket!

Okej, jag drar det till sin spets dethär nu, jag håller mig ändå absolut inte till nån LCHF, men jag har alltid varit noga med det onödiga sockret i närheten av mitt barn, även fast chokobitarna slunkit ner i mig som pengar i spelautomaterna på Viking Line emellanåt.

Samtidigt håller jag fullt och fast med om att för lite kolhydrater kan bidra till, om inte bristsjukdomar, så i alla fall brist på något hos snabbt växande småtyper och en hård "karppaus"-diet skulle jag lika ogärna utsätta min barn för ge som för mycket socker.

Det som jag är tvivelaktigt inställd till på alla sätt och vis, är om det är värt att skola föräldrar och omhänderta barn i lågkolhydrat-familjer. Eller rättare sagt, jag vet inte varför dethär är ett större problem än en Mac Donaldsfamilj i 200-kilosklassen, eller en dietgalen mamma som ställer sig på vågen tre gånger om dagen och ältar sina kilon vid matbordet inför barnen. Jag tror nämligen att dessa på lång sikt innebär MINST lika stora risker i framtiden, både för det enskilda barnet och för skattebetalarna!

Med detta sagt vill jag hälsa från en glad och söt krabat som klämde i sig bulla, pepparkaksdeg och pepparkakor i lördags. Och för att inte verka avsky sötsaker eller på något vis påverka sitt barn i någon riktning offrade sig den snälla modern och klämde i sig lite pepparkakor och deg hon med, omnomnomnom!

Arbete pågår

Gårdagen var för genomgrå för att jag skulle komma på nåt att tänka, ännu mindre nåt att skriva här.

Idag är jag upptagen med sånthär:

Verkstad på gång.

PS. Vad ska man ge i julklapp åt sådana som redan har nästan allt om man inte vill ge nåt onödigt? Jobbigt värre!

Little christmas

Vi spelade lite julmusik p[ youtube i morse. Krabaten spelade ocks[ lite p[ egen hand, s[ nu firar min dator en amerikansk lillajul. Sorry f;r mina a, a och o:n, jag jobbar p[ det.

S[ fick krabaten of;rklarlig feber inatt, igen. Suck med dessa h;stf;rkylningar, men de s'ger ju att det tar ett par [r och minst 20 ordentliga smittor innan de b;rjar ha ett vettigt immunf;rsvar. S[ jag v'ntar att det ska bli l'ttare och l'ttare f;r varje [r som g[r!

Feber forhindrar som tur inte pepparkaksbak! Det enda som f;rtar st'mningen 'r min sockerfria diet. Jag vill smaka p[ degen ju!
"h, nu ska jag g[ och designa ett pepparkakshus, jag f[r inte 'ta degen, men jag kan ju tammetusiken laga fina saker av den i alla fall!

Ett litet problem

Vår kvällskonsekvens är väl ok.
Jag är envisare än sambon, men å andra sidan krävs det eftersom krabaten alltid tror att det är en lek när jag nattar och går ut, nattar och går ut. Suck!
Vår nattkonsekvens är usel.
Nu när sova-träningen äntligen kommit igång så har jag drabbats av gravidtröttheten och har inte ork nattetid att gå tillbaka till egen säng med gosigt sömningt litet barn.

Men detta är inte det värsta problemet, det värsta är att efter att krabaten har somnat sött mellan oss har han kissat brevid/genom blöjan tre nätter i rad. (Det har hänt tidigare, men oftast i egen säng och där har vi plastskydd.) Och jag börjar bli saligt trött på rena pyjamasar och blöjor och handdukar i sängen mitt i natten nu!
Vi har redan bytt till större blöjor och idag ska jag köpa ännu en storlek större, utan desto mera förhoppningar på bättre resultat. Å andra sidan har krabaten börjat intressera sig för pottan lite nu. Frågan är hur smart det är att tända lampor och placera honom på pottan och härja istället för att byta blöja mitt i natten, jag anar att en helt ny dimension av sömnlöshet är i antågande!

Jag ljög lite

Jag hade visst ork kvar igår. Med lite hjälp av sambon är nu största delen av golven dammsugade och moppade och fixade! Bara badrummet och ett par fönster kvar så får här bli jul i år också!

Men vi tjuvstartade lite jag och krabaten idag i alla fall, fast inte hela huset är städat ännu så förberedde vi inför lördagen (med inspiration av Stufa-Evas bak-kollage):

Hmm, dethär stod det inte om i receptet! Varför häller hon socker på spisen och mumlar fula ord istället för att hälla sockret i kastrullen? (kröhöm)

Tag en massa sött och slibbigt som gör att du ändå inte kan äta de små kakorna och blanda på spisen, fast helst i en kastrull då.

Ös över margarin och kryddor och blaanda blaanda tills det blir svalt.

Blanda barn och mjöl, eller nåt ditåt stod det i receptet i alla fall.

Så blandar du mjöl och sockersmörja och barn och får två bruna påsar som ska ligga i kylen ännu i två dar innan det roliga börjar på riktigt.

Nejmen titta, barnet var visst kvar utanför kylen. Glöm inte att rengöra instrumenten noga!

Och innan nån frågar, sonens lyxförkläde är en gammal kasserad skjorta med avrivna ärmar bakofram, duger bra till smetblandning!

Orken tog slut

Om städandet gick långsamt och lungt tidigare så går det på sparlåga nu, krabaten är hemma idag till följd av en sjuk dagmamma och jag har inte hjärta att sätta honom i reservdagvård bara på grund av vårt vardagsrumsgolv som skriker efter en omgång.

Köket fick vi städat idag i alla fall, om man med "städat" menar att jag skrubbar med trasor och svampar och krabaten står uppe på stolen vid diskhon och ropar på "meeeja vatten" och stänker ner hela sig och klirrar med toma barnmatsburkar och försöker smaka på diskvattnet så...

Nu tar krabaten en lur och egentligen hade jag tänkt mig att tvätta köksfönstret under denna paus, men just nu lutar det åt att jag gör detsamma som han, jag sov som en stock inatt, men är trött och drömmer bara om att få lägga mig ner varje vaken stund.

Har lite svårt för att kika in på Kamomillas blogg för nu har hon satt igång sådär smått och det ser så fint ut, jag vill också julpynta ju! Men sömnen går före, idag i alla fall.

Hälsningar från skurhinken

Städandet fortsätter.

Har bara ett par små smutsiga fönsterrutor kvar nu och så har jag just testan en såndär "magisk" svamp som ska ta bort fläckar utan tvättmedel.
Betyg - ett slagkraftigt: Tja...
Jag fick bort jobbiga blyertskonstverk från knähöjd på diverse dörrar och väggar och den verkade fungera fenomenalt på kakel!
Och så kommer ett men. Men efter att ha gått igenom fläckiga ställen, dörrkarmar, dörrar, vessan och sånt här i huset, så var en svamp totalförstörd och slutanvänd. Så köp den inte om du vill göra en miljögärning, då går det lika bra med en trasa som går att tvätta i 60 grader och lite eko-diskmedel och använda flera flera gånger.
Imorgon ska golven dammsugas och moppas!

Har nån förresten bra husmorstips mot kalkfläckarna i duschen (kakelvägg) annat än mirakelsvamp?

Och visst brukar jag städa inför jul, men sällan såhär ivrigt, men sini, jag har gett mig själv lockbetet: Inte ett julpynt i huset förrän här är städat!
Det fungerar, kan vi ju konstatera!