Granska mig, jag äter ju inget socker!

Åhåå, jag, eller rättare sagt krabaten, borde granskas lite i sömmarna om man ska tro radionyheter och tidningsrubriker idag!

Krabaten dras ju helt klart med i min lågsötade diet!
Han får ju naturell yoggis på morgonen och allt som oftast mörkt rågbröd till, stackaren. Och blir det ris eller pasta så blir det ju bara fullkornsvarianten. Inte den vita. Risgrynsgröt kommer jag att ha svårt för i år, det blir nog fyrflings-varianten även på julafton och så använder jag kanelsocker utan socker. Dessutom blir det frukt istället för bulla på eftermiddagarna. Elände!
Ägg som man hålls mätt av länge och går miste om övriga kolhydrater råkar han dessutom älska, men eftersom det passar med min diet får han äta ägg kanske två dagar i veckan och det är ju FÖR mycket!

Okej, jag drar det till sin spets dethär nu, jag håller mig ändå absolut inte till nån LCHF, men jag har alltid varit noga med det onödiga sockret i närheten av mitt barn, även fast chokobitarna slunkit ner i mig som pengar i spelautomaterna på Viking Line emellanåt.

Samtidigt håller jag fullt och fast med om att för lite kolhydrater kan bidra till, om inte bristsjukdomar, så i alla fall brist på något hos snabbt växande småtyper och en hård "karppaus"-diet skulle jag lika ogärna utsätta min barn för ge som för mycket socker.

Det som jag är tvivelaktigt inställd till på alla sätt och vis, är om det är värt att skola föräldrar och omhänderta barn i lågkolhydrat-familjer. Eller rättare sagt, jag vet inte varför dethär är ett större problem än en Mac Donaldsfamilj i 200-kilosklassen, eller en dietgalen mamma som ställer sig på vågen tre gånger om dagen och ältar sina kilon vid matbordet inför barnen. Jag tror nämligen att dessa på lång sikt innebär MINST lika stora risker i framtiden, både för det enskilda barnet och för skattebetalarna!

Med detta sagt vill jag hälsa från en glad och söt krabat som klämde i sig bulla, pepparkaksdeg och pepparkakor i lördags. Och för att inte verka avsky sötsaker eller på något vis påverka sitt barn i någon riktning offrade sig den snälla modern och klämde i sig lite pepparkakor och deg hon med, omnomnomnom!