Uuups...

Igår fällde sambon en liten, men allvarligt menad kommentar.
"Imorgon går du på zumba och så ringer du och kollar midsommaren med kusinen och så hör du om dendär kaffen du tala om för några veckor sen redan!"

Verkar som om jag är Höperö på riktigt på heltid nu.
Jo jag vet, de senaste veckorna har jag höpererat* mera än lovligt.

Nåväl, sant att den sociala stimulansen man får av en person på snart 5-månader med hård mage är rättså minimal, men i rättvisans namn skulle han kunna erbjuda sig att vara med sin son lite oftare och inte vara borta med bilen 10-13 timmar på dagarna så jag sitter fast här med son, flyttpackande och markservice på mina händer. Föruom på veckosluten, men då ska man vara ute på holmen, och DÄR är det ju socialt så att det spritter om det!

Nåja, gymmet ikväll husomhaver, men först nu mata mera plommonpure i krabaten och sy gardiner.

* Suttit hemma och inte ens brytt mig om vad grannarna gör.

Tankning

Nej jag visste inte att det fanns annat än biltankning innan jag fick krabaten. Men nu vet jag.

Tankning är en period på några dagar till en vecka då krabaten äter ofta. Dubbelt så ofta som vanligt. Det höjer nämligen mjölkproduktionen och när den har nått en nivå som passar en krabats mage så kan han äta med normala mellanrum igen.
Men, nu har det hållit på i en vecka och krabaten verkar ännu inte helt nöjd. Han gnäller när han ätit klart som om han hoppats på mera. Han vaknar mitt i natten och börjar tjöta på en gång för att han håller på att svälta ihjäl (ja från hans synvinkel alltså, inte min). Och så har han svårt att somna igen om inte magen är lagom full och då ligger han och babblar och sparkar av sig täcket så att han blir kall och inte kan somna på grund av det igen!

Och jag?
Jag är trött trött trött, konstant törstig och stressar för att passa in vardagliga sysslor mellan hans matturer.
Dessutom ska vi på nåt vis packa med oss de sista viktiga grejjerna för att kunna inleda en stugsäsong och åka ut till holmen i dag.
Hah! Det kan man ju drömma om, jag kan fast dricka 10 koppar kaffe (nåja det kan jag inte, men i teorin) och ändå skulle jag glömma minst tre viktiga saker som vi hursomhelst får hämta ut i ett senare skede.
Tack och lov vet A om att jag är trött som en påse och väntar sig inte nån större insats dagtid. Synd bara att han har noll koll på vilka de sista viktiga grejjerna är...