Allt är förlåtet!

Dethär skulle bli ett gnällinlägg, ett mycket gnälligt småegoistiskt gnällinlägg, men såg gick jag ut i kvällsluften, snusade in ett djupt andetag med syrendoft och ångrade mig. Så nu blir det bara smågnälligt istället :P

Jag har sovit lite smådåligt den senaste tiden igen och det är inte ens krabatens fel! Det är jag som VÄNTAR på att han ska vakna varje gång jag vaknar så att jag själv har svårt att hitta sömnen. Så med en 6-timmarsnatt här och en 5½ timmarsnatt där blir man trött i slutänden.
Som sagt krabaten sover som en ängel på nätterna, men annat är det på dagen. Jo för på dagen sover man uruselt mitt i allt, babblar glatt och lyckligt om man blir lagd i vagnen och sparkar av sig filten, han försöker lära sig kräla/krypa antagligen och skulle behöva mera mat för att orka sova.

Men summa sumarum känns det som att tre personer strör saker kring sig, smutsar ner kläder och ska ha lagad mat flera gånger om dan och det är en som ska plocka, tvätta och laga mat. En som blir klubbad i huvudet av trötthetshammaren varje eftermiddag.
Plus att här borde packas.
En och en halv sopsäck står mitt i lägenheten fast jag bett någon bära dem ner till källaren. Det är han som kommer flera timmar för sent fast han beställt mat till etn viss tid.Det är samma person som slänger sin smutsiga tvätt runt i lägenheten som små strumpdekorationer, som sedan får den tillbaka som ren tvätt levererad på sin säng så han får vika in det i skåpet enligt eget system, det är samma person som, trots påminnelser, slänger sagda hög med rena kläder ut på soffan när han ska gå och sova sedan för han är för trött för att vika in.

Men det är också den personen som kommer hem svettig och smutsig två timmar efter att han sade att han skulle vara klar för att han jobbat lite extra. Och det är han som står och skramlar med disken i köket just nu. Och viktigast av allt, det var han som hämtade en glass åt mig från butiken annars bara ikväll som jag nu kunde sitta ute och äta på bakgården...

Hjärta.

Bulla i ugnen

Ujuj vad jag älskar dessa dramatiska rubriker ;)

Men sanningen är den att alldeles snart är det mycket möjligt att jag har något varmt och gott i magen, blandat med kall mjölk. Men för närvarnde befinner sig ännu kanelbullarna i ugnen i köket och blir gräddade.

På en fredagkväll...
Till mitt försvar kan jag bara säga att jag faktiskt försökte kolla på jobbet om nån var frivillig att komma på en afterwork, för redan då hade jag räknat ut att om jag går hem så blir jag hemma och jumitera. Hej vad det går. Mommofaktorn ökar potentiellt!
Lika så bra egentligen, för imorgon har jag på något sätt gått och blivit trippelbokad. Och jag fick, efter mycket rannsakande och övande av bistra miner framför spegeln, helt enkelt säga nej till ett av kalasen. Eländiga samvete, men det stillades genom att lova kalasaren kanelbulla hemma hos mig på söndag iställe som kompensation.

Och fast det verkar som om jag har mycket att stå i just nu (och veckosluten bokade för låånga tider framöver) så MÅSTE jag hitta nåt att göra på fritiden snart! Annars blir jag stopptokig!
Min löpning ska jag glatt fortsätta med, men något annat? Gärna en nyttig sak och en onyttig, för att kompensera :P
Efter ett reportage som Hangöflickan gjorde i veckan måste jag erkänna att jag är pinsamt intresserad av samba. Karnevalssamba alltså. Hallå, det är rumpskak OCH så får man pyssla sin dräkt helt själv! :D Fast det lär vara galet tidskrävande för att bli bra. Både på dans och pyssel då.

Gällande kärleken, så saknar jag föremålet för den, mycket... Fast min filosofi just nu går som så att han ännu är studerande och flexibel och inte fastlåst nånstans och då ska inte jag vara den som tvingar honom att vara på nåt visst ställe heller. Om han själv vill är en annan sak... Och det verkar han ju vilja ;)
Men sen när han e färdig, då sjutton ska jag se till att han hamnar dit han ska :P

Nåja, nu har jag fått bulle i mig för länge sen och mjölk likaså, dags att ta igen sig inför morgondagen då!
Nattkram!