Att knäcka köttbullskoden

De senaste dagarna har något varit på gång. Vi bläddrade i en bok härom kvällen och det kom härmanden efter gnäggena och råmen och bräken.

Och idag, första gången vad jag hört, kom ett storögt "vavv vavv" ackompanjerat av ett pekande finger när en granne gick förbi med hundarna.
Kort därefter vid middagsbordet hörde jag plötsligt en liten röst brevid mig som sa "tött, tött, tött" (istället för ett gällt skriande "ääääh") och mycket riktigt var det köttbullen han pekade på och ville ha mera av.
Han som inte sagt annat än mamm, papp och to-to som vi tror han har använt för storebror sin och ett otal "eehh?" och "aaaöö" blandat med "blubbeliblah".
Oj vad jag har sett fram emot pratet, Krabaten härmade rätt så tidigt allt vad vi sade och pekade på, men Filuren har kört på sitt eget språk, tills nu.