Bortskänkes idag: ettåring med tandsprickning, en treåring med snuva och min inre fjortis.
Ettåringen har skrikit mera än varit tyst nu på morgonen, en morgon som han inledde 05:30 och sådär från frukost och framåt har grötvägrat, snubblat och skrikit sig igenom, inget verkar kunna tillfredsställa den gubben idag. Med de nya orden har en helt ny vilja också växt fram hos den lille kompromisslöse herremannen.
Den äldre killen snörvlar och gnäller emellanåt, men förutom att han har haft ett par vakna snurriga sessioner i vår stora säng inatt så har han varit exemplarisk, klädde på sig själv med alla kläder rätt väg i morse!
Min inre fjortis. Den hittade Twilight på tv igår och måste nödvändigtvis se filmen till slut. Med följden att jag inte kom i säng förrän klockan halv tolv. Mitt vuxna jag tycker att filmen är enkel att förutse och att storylinen är tunnare än silkespapper. Medan min inre fjortis levde sig in och var kär och nervös om vartannat. (Men NÄR ska man plocka fram sin inre fjortis då, om inte när barnen somnat och man är ensam hemma utan sambo som vill tillta på annat på tv? Eller först sen när barnen flyttat ut? Men tänk om jag inte hittar min inre fjortis mera då? Om den ätits upp av mitt vuxna jag?)
Jag räknar timmarna tills vi blir två vuxna i huset här igen!
2 comments:
Fjortisen ska du hålla kvar och vara rädd om! De andra kan du hoppeligen låna ut åt nån för en stund eller två... Kramar!
Eller så hinner jag sova ikapp lite medan de sover på dagen, en halvtimme gör mycket för humöret! Tyvärr får jag nog upprepa den manövern idag, de har sovit ungefär lika strålande gott inatt...
Ja, det kan ju hända att jag samlar på en massa onödiga saker, men den inre fjortisen kan faktiskt vara bra att ha nångång den också!
Kram!
Post a Comment