UV-ljud

Helgen tillbringades i Esbo hos systeryster och svågeråger.
Sonen trivdes till 100% med uppmärksamheten och verkade inte ha något emot storstaden heller. Men trots besök på en bondgård, shopping, lattedrickande och restaurangmat, så var det som gjorde sonens mun gapande av förvåning och ögonen stora av förundran ändå bussturen. Jag som åker buss varje dag tänkte inte på att han faktiskt aldrig gjort det förr och insåg inte att det faktiskt kan vara ett så fascinerande nöje!

Hursomhelst, dagen inleddes med ett besök via ultraljudsläkaren. (Även kallat UV-ljud i vår familj, hur nu sedan ultraviolett ljud ser ut...)
Hjärtat hade den på rätt ställe! Likaså mage, njurar, ben, armar och hjärna. Skönt!
Däremot låg den lilla filuren lugnare än krabaten gjorde då för ett par år sen vid samma koll, vilket ger mig en vag förhoppning om en inte lika vilt klättrande bebis och inte så många hjärtat-i-halsgropen tillfällen i framtiden, också skönt! ;)