I det skedet när vi skrev på köpebrevet på huset stod det klart för mig att jag inte kommer att återvända till jobbet i Hufvudstaden. Men eftersom jag inte mådde så bra då så sjönk tanken inte helt in. Inte ens när jag började se mig om efter ett jobb här litegrann så störde det mig nämnvärt. Men nu, nu börjar verkligheten hinna ikapp.
Krabaten börjar fast dagvård imorgon, bara 10 dagar i månaden tills jag har ett jobb, så det är svårt att säga hur länge det varar, men under den tiden har jag 0,0 € i inkomst.
Till att börja med hade jag glömt hur mycket det tar av en själv att söka jobb. Man ska marknadsföra sig själv på ett sätt som jag inte alls har någon talang för. (Lugn, jag söker inga marknadsförings eller försäljningsrepresentationsjobb!) Och söker man tre på en dag är man helt slut i bollen och så måste man skriva upp vad man sökt för annars glömmer man det innan man vaknar nästa morgon!
Men det värsta är att om, om det inte nappar snart så måste jag ringa mitt nuvarande jobb och begära att få kicken. (Okej, jag vet att det inte går att begära att bli sparkad, men de kan erbjuda mig ett jobb som jag inte klarar av att sköta på grund av avstånd vilket innbär att de tvingas säga upp mig enivejs. Att säga upp mig själv lönar sig icke då jag varken får arbetslöshetsunderstöd eller samma hjälp från arbeskraftsbyrån.) Det är bara ett telefonsamtal eller två, men fy attans vad det kniper i mig om jag tvingas klippa banden på ett så tråkigt sätt till en sist och slutsligen riktigt fin arbetsplats.
3 comments:
Usch vilken otrygg och tung situation. Tur i alla fall att du har grabben i vård, för jag tror du behöver egen tid för att hinna med intervjuer och ansökningar.
Nu gäller det att tänka positiva tankar och affirmera. Tänk på det jobbet du mest vill ha och har sökt till och så upprepar du för dig själv tio gånger i dygnet minst : "Jag jobbar på *** och trivs jättebra* " Det måste vara presensform och så ska du visualisera det framför dig. Sätt gärna upp företagets logga på kylskåpet så du ser den hela tiden...Jag vet att det låter helknäppt och flummigt men jag tror på att jag fått både man, hus,hund, två jobb och en studiplats på det här viset... Och jag menar det!! Men man måste tro på det- benhårt. Och upprepa sitt mantra jag har.. jag är.. eller jag jobbar osv..
Nu tror du säkert att jag är knäpp, men jag har som sagt affirmerat själv och allt har jag fått som jag bett om.. Det är väl värt ett försök??
Lycka till! :)
Jag håller med ovanstående. Och kom ihåg att ligg på.. ring ring ring. Kontakta de företag du skickat ansökan till, berätta vem du är, fråga om dom har tid att träffas osv. Detta är tyvärr enda sättet för dom att veta att man verkligen vill ha jobbet :)
Kamomilla - Mmm... Kan inte påstå att jag njuter direkt. Förutom av att kunna ringa telefonsamtal ostört då!
Fast det är en attans massa otrevliga samtal jag har att ringa, uj!
Gällande affirmerandet, så varför inte? Säkert kan det hälpa en på traven lite, speciellt som självförtroendet inte riktigt är på topp sådär i övrigt så kan lite positivt tänkade ge en extra skjuts!
Grejjen är bara den då jag söker så många jobb att jag är rädd att kylskåpet kommer att stå snett om en par dagar ;)
Ela - Jepp, men jag är lite selektiv måste jag erkänna, jag har satsat på ringa till de som jag verkligen vill ha och är riktigt intresserad av. De jobb som jag sökt via förmedlingsfirmor och som jag sökt för att jag vet att jag är kvalificerad utan att vara superintresserad så de har jag lämnat.
Post a Comment