Det är panikattacker jag har. Nu vet jag det med säkerhet efter att ha talat med en bekant med samma.
Det som gjort att jag kallsvettats och darrat och haft hjärtklappning och varit så rädd så rädd för mitt liv på kvällarna, det är ingen farlig sjukdom, utan det är min egen hjärna som sparkar bakut.
Och det är så pinsamt så pinsamt då jag alltid varit mån om att ha koll på mina tankar och varit stolt över att vara sammanhängande i skallen. Och så går dom bakom min rygg och gör såhär mot mig.
Och det värsta är att situationerna då det sätter igång är inte när jag är ute i nån folksamlig eller har typ torgskräck. Tvärtom, det är när jag är ensam i hemmets lugna vrå med krabaten.
Och jag som har ett bra liv och just skaffat hus och får leta nytt spännande jobb och lära känna nya trevliga människor och så mår jag såhär, usch vad jag skäms.
2 comments:
Jag har haft två riktigt otäcka panikatacker mitt i natten- Vaknade av extremt dunkande hjärtklappning, en känsla av att allt händer som i film, en känsla av att "hej då jag dör nu, det här är ju inte klokt"... och kallsvettning, overklighetskänsla, panik...RÄDSLA DÖDSÅNGEST
allt var över på en minut men den kändes som en evighet... Mycket mycket obehagligt!!
Båda gångerna har jag varit stressad, inte fysiskt utan psykiskt. Utan att egentligen förstå vidden av det själv. när jag läste på blev jag visare och kunde förstå det hela bättre. Sök hjälp om det kommer ofta, du ska inte behöva må sådär dåligt!
Det finns hjälp.
Det låter precis som för mig. Vilt dunkande hjärta, panik, darrningar, känsla av att jag inte känner min egen kropp och av att jag kommer att dö.
Jag har haft två riktiga anfall inom loppet av en vecka nu och flertalet känningar av att anfall varit på väg, som jag tack och lov lyckats prata bort antingen med sambon eller nån annan frivillig. (telefonen är bra att ha!)
Och jo, det var det första läkaren frågade när jag var till hälsostation för sex veckor sedan och klagade på spända axlar och snabb andning och hög puls, om jag hade panikångest, men det visste jag inte då... Jag får nog bara ringa dit igen och be om hjälp, för jag håller med dig, såhär kan jag inte ha det.
Post a Comment