24 November 2012

Som natt och dag

Igår hade jag den bästa dagen på evigheter.
Var pigg, orkade, kände mig som mig själv. Jag hade nerver att låta krabaten cykla av och an till butiken (på sparkcykel då, han har nog inte balans för vanlig riktigt ännu) och var både kreativ och glad, eller visst talade jag med stora bokstäver till krabaten ett par varv, men på det stora hela kändes det som en av de bästa dagarna på länge.

Och varför då? Jo krabaten sov hela natten i egen säng, filuren vaknade bara två gånger, men det räckte med tutten i munnen och stoppa om så somnade han om. Tio före sju kom krabaten joggande, men då var jag pigg och redo att kliva upp.

Senaste natt sov krabaten som vanligt igen, filuren ropade till vid tolvsnåret, krabaten kom springande kort därefter och låg och smackade och vred sig brevid mig resten av natten (nåja, inte hela, men tillräckligt för att jag skulle irritera mig och bli pigg).
Och som om någon hade tryckt på en knapp så är humöret som vanligt idag igen också. Konstant småtrött, det är inte långt till "ork int" och "vill int".

Jag har intalat mig att det inte är så stor skillnad om krabaten sover hos oss eller i egen säng, men jag får nog göra en helomvändning nu. Det skulle verkligen gälla att börja få honom att sova tryggt i sin säng hela natten. Hur det ska gå till har jag ingen aning om just nu. Tips emottages tacksammast!

(Vi har övervägt både stekpanna i huvudet och whisky i kvällsgröten, men ingetdera verkar etiskt korrekt)

3 comments:

M said...

Hej underbara du!

Här sitter jag med den inverterade flugsvampen Pysen å funderar. Jag sku ju int behöva ta Pysen ti vår säng nånsin, för han sover ju bredvid oss anyway. Dumt att låta honom snosa hos oss på morgnarna, bara för att det är mysigare.

MEN det som min familj sportat med är att ha en madrass bredvid de vuxnas säng dit man resolut läggs ner om man annars borde sova i eget rum. Försök med att "inreda" den mysigt om det inte fungerar annars.. För jag förstod på joggandet att han sover nånstans längre bort annars?

Med Filuren är det dock svårare. Jag har blivit begåvad med en tålmodig pys som nöjer sig med att han får en tutt och en pajj för att somna om - IFALL han har ätit tillräckligt på kvällen. Och inte har prickar överallt, som nu..

Höperöt said...

Hej mamma-till-en-liten-stackars-prick.

Det märkliga är det att krabaten sov som en sten som liten, han skippade ju nattmaten duktigt redan innan han blev ett halvår. Sov som en stock, gnällde sällan. Och det fortsatte fast han flyttade till sitt eget rum, men sen filuren kom har något hänt, jag tror inte att det är avundsjuka, (men säker är jag)inte, som gjorde att han började komma till vår säng på nätterna, först vid femtiden en eller två nätter i veckan (vilket kanske är ok, litet ensamt barn och så), men det har urartat totalt nu.

Och jo, vi har en madrass på golvet, vi är bara lata med att föra honom dit. För oftast om vi lyfter dit honom tar det 10 minuter så är han i vår säng igen. Suck. Så att få honom att godta madrassen skulle väl vara ett första steg.

Sköt om de små prickarna vad än det är för otyg som hoppat på er!

Frida said...

Gäller väl att ha nerver av stål i några nätter - konsekvent föra tillbaka. man blir ju trött som få, så förslagsvis bjuda mormor på besök och be henne bistå med hjälp på dagarna.
R var kuulemma likadan, men svärmor fick honom lurat i egen säng med att först titta en leksak i katalogen och sedan lova en peng för varje natt han sov i egen säng. Då han hade "tillräckligt många" pengar (ca 30 st) gick de och köpte leksaken.