Det blev tyst här i veckoslutet då vi åkte ut till stugan och fixade undan några saker inför vintern. Staplade några kubik ved, krattade några kvadratmeter löv, lade nät runt några äppelträd, gjorde granrisbon åt en rodhodendron och en ros.
Nu är vi hemma igen och jag funderar seriöst på att byta yrke till de ovan nämnda.
Ni vet, jag hann precis börja jubla över att de kan göra saker tillsammans, så började syskonkärleken visa sig.
Den lille filuren visar kärlek till storebror genom att öppna munnen stort och smaka (tur att han inte har tänder ännu!), men å andra sidan visar han sin kärlek till allt genom att försöka tugga, kärleken till mamma, kärleken till leksaker och till alla små smulor på golvet, så det är inte så konstigt. Knepigt nog är det ofta så att storebror råkar hålla i just den godaste leksaken.
Storebror däremot har börjat visa kärlek genom att dänga till lillebror, med mjukisdjur tack och lov, men inet helt uppskattat.
Visst leker de i hop korta stunder, yr runt på golvet efter varandra (en del bus hör till) eller kan ha varsin leksak och sitta brevid varandra med dem.
Men däremellan är det mycket "nej tugga inte på storebror, titta här är din docka istället" och "jo, det är en leksakssåg, men du får inte såga på lillebror med den ändå!" och "nej vi härjar inte runt spisluckan, nu sitter vi ner och tar det lungt, titta vi läser en bok/städar/bygger pussel en stund".
Jag har ingen aning om hur länge det tar innan de lär sig att lugna ner sig själva emellanåt, men jag räknar med att få hålla på med mitt nya yrke i några år till ännu.
No comments:
Post a Comment