Trots att sambon är på jobb och vissa förkylda små näsor gör att jag är vaken mera än sover på nätterna så känns det som att vi bara är lyckliga människor här i huset just nu.
Vi fick äntligen en ny ytterdörr installerad! Halleluja, inget frysa tårna av sig och dra filtar framför dörren för att stoppa draget nästa vinter. Bort med den gamla glappa dörren med silvertejp på postluckan, jag kommer inte att sakna den. Och som bonus ser det faktiskt FINT ut nu när man tittar mot det hållet av korridoren! Jag är både nöjd och lycklig! Vänta lite, jag ska bara gå och titta på den en gång till och sucka nöjt...
Krabaten som lär sig nya saker med stormsteg. Som dethär med att gå upp och kisi på natten om man behöver. Och att lära sig klättra upp för repstegen till utsiktskorgen i lekparken och ner igen helt själv! Hans min när han kommit dit upp alltså. Oslagbar!
(Mitt nervsnörp innan han var nere på marken igen utan brutna ben och utan att försöka hjälpa till i onödan var också rätt oslagbart)
Filuren är lycklig konstant. Han kryper på golvet och skrattar, han får syn på storebror och skrattar, jag bara bär runt på honom och han skrattar, han får syn på nån okänd och drar brett på smilbanden. Från vilken planet kommer han egentligen? Är han faktiskt mitt egna tokglada barn?
No comments:
Post a Comment