30 December 2011

Av och an och hit och dit

Idag var det stressade läkaren som tog emot. Jag fick förvisso först frågan på svenska om jag hellre talade finska eller svenska och då jag meddelat att det inte är så stor skillnad fortsatte samtalet i 120 km/h på finska. Byxorna av och lägg dig här och klämma där och kolla ultraljud och byxorna på och tack och hejdå i en rasande fart.
Nu är filuren mitt i allt mer eller mindre normalstor igen 2,7 kg, så nån igångsättning behövs knappast. Blodsockret var de nöjda med, men de var lite fundersamma över att jag får mycket sammandragningar dagen efter att jag ansträngt mig lite mera, istället för under tiden. Så igen fick jag påminnelsen om att ta det lugnt emellan också, jag var på god väg att öppna mig redan nämligen. Jaja, jag lovar att försöka komma ihåg det!

Och över till något helt annat och mindre blodigt.
Sitter och pynjar på nyårsmenyn. Tänkte mig något ganska lätt och luftigt, men fräscht och gott.

Kanske lite tapas till att börja med? Snittar, dadlar, honungsmelon? Allt som inte innehåller kallrökt, gravat, lufttorkat eller opastöriserat.

Sallad blir en gammal favorit: Bädd av blandade salladssorter med avocado, blodgrape, rostade pinjefrön och honungsdressing. Egentligen ska det vara getost med, men den hoppar jag över.

Sedan är jag kluven mellan lax/räkpaj eller fisk på nåt annat trevligt vis.

Till efterrätt är jag inne på nåt fluffigt vitchokladigt. En liten vitchokladrusse eller en vitchokladsufflé? Eller en zabaione? Något som gör att jag blir av med äggen som går ut 1.1 i alla fall.

Har man recepttips får man säga till!

2 comments:

Pia said...

Måste vara skönt att veta att bebisen är normalt storlek och att det inte blir igångsättning. Jag är i omvänd situation sort of. Ska den 13 januari på ultra för att se om bebisen växt normalt (eller ja efter sin egen kurva) och inte är för liten. Har h*n inte växt som h*n ska så kan det bli prat om igångsättning och det vill jag helst inte.

Höperöt said...

Jo, det är skönt att veta att troligvis-han växer normalt. Samtidigt är det ju ett kvitto på att mina socker- och kolhydratansträngningar faktiskt är värda något och det känns riktigt trevligt!

Kanske mera socker för din del då? :)
Fast smakar det inte så smakar det inte, bättre att äta sånt som man tycker att är gott. Hoppas att h*n passat på att gå upp i vikt sen! Det är ju inte sämre att bli igångsatt om det behövs, men jag förstår om det skulle kännas bättre utan inblandning.