10 September 2010

Ett slag för nykterheten

Nu har jag ätit stark burana i två dagar och håller på att ge upp. Nykterhet varar längst! Hellre sjuka axlar än att vara aptrött i två timmar efter varje tablett, ugga =/

Eller så har jag fått narkolepsi, man kan ju aldrig vara för säker.
Eller så är det hösten.

Fast det är så superfint ute idag att jag har svårt att förstå de människor som påstår att de blir deppade på höskanten. Faktum är att det är en av mina absoluta favoritårstider åtminstone med dethär vädret. Soligt, blåsigt och mättade varma färger. Och så får jag dra fram ylletröjan igen!
Plus att jag får ett sånt stort stcka-baka-fixa i ordning för vintern-behov, fast få se hur mycket sånt jag hinner med nu...
Krabaten är i det skedet så att han klättrar och ramlar och gråter minst en gång om dan fast jag så skulle stå och hänga över honom hela tiden, så mycket ro för eget pynjande lär jag inte få. Men men, det kommer flera höstar, och bara potatisen blir skördad och jag får resten av landet vänt så är jag nöjd :)

2 comments:

M said...

Ja hadd int läst om dina smärtor. Hoppas att det klarnar vad det handlar om. Inte roligt att ha ont hela tiden.

Hösten brukar förresten också vara en av mina favoritårstider. Jag hoppas att jag ska lyckas göra den till det i år också. Måste ringa läkare imorgon. Måste googla hur det går till.

Kram på dig skäritrolle!

Anna said...

Det är nog bara obekväma krabatlyft det handlar om i slutändan tror jag! Och skulle jag orka träna o tänja axlarna varje dag skulle det säkert ge med sig, men soffan håller alltid fast mig och hindrar mig från träning på kvällarna :P

Whazzup med din hälsa förresten? Läkare i den delen av landet är inte svåra att få tag på, men verkar vara väldigt stressade typer. De som jag träffat i alla fall...
Krams!