Igår på shoppingrundan lade jag märkde till en massa udda produkter (gästtofflor, nappar, leksaker, kläder) som gav mig dåliga vibrationer. Den gemensamma nämnaren för dehär produkterna var att de var blåvita och hade texten Suomi på sig i stora bokstäver. Lite lejon syntes också här och där.
Hur tokigt det än låter, den finska flaggan överallt gör mig numera illa till mods, ja eller i alla fall olustig, får mig att känna mig malplacerad och utpekad. Jag undrar när dethär har hänt.
Jag kommer ihåg den ljuva våren 1995 (det måste ju aaalla finländare göra eller hur?) då vi dansade runt på gräsmattan hemma och vrålade "Suomi on uusi maailmanmestari" och jag var småsur på mina föräldar som några år tidigare gett mig en Pittsburgh Penguins t-pajta (hockeytepajtor har varit in nångång, inse det!) till present. Pittsburgh? En finsk lagskjorta ville jag ha, det var ju det alla tuffa på klassen hade.
Kanske är det min uppväxt i österbotten, inlindad i finlandssvenskhet, som gjort att jag inte fått upp ögonen för det här förrän i vuxen ålder och därmed gör det nytt och oroande. Kanske är det vänner som fått fräna kommentarer om språket de använder på bussar och spårvagnar. Kanske är det sannfinländarnas framgång i politiken. Kanske är det den ljuva våren 2011, då Finland vann igen, men till helt andra tongånar än senast, då var glad åt min Pittsburgh Penguins pajta (mycket möjligt finns den ännu kvar hemma i lådan med reservkläder).
Hursomhelst, det finns så mycket med det nya "brändandet" av Suomi och vår flagga som jag varken vill eller kan identifiera mig med just nu och som faktiskt delvis skrämmer mig.
Sen finns det korta stunder när jag djupt och innerligt känner för en del av persurnas åsikter.
Som det här med greklandsstödet idag. Grekland fick inte bara tidsmässigt uppskov innan de ska börja avkorta skulderna till de övriga EU-länderna, de fick rejält sänkt ränta också. Och det i sig är inte illa, men när geklands finansminister, Stournaras, kläcker ur sig att det var "oväntat positivt" att de fick så mycket eftergifter hade jag lust att explodera.
Jag menar, andra länder skrapar ihop ett grymt förmånligt paket och han ba "Hoppsan, oj, vår gnällteknik fungerade tydligen, vi hade kanske inte väntat oss såhär stora eftergifter, men tack, nu kan vi i regeringshuset ta en extra hutt ouzo till kaffet varje eftermiddag i fortsättningen också. Vajjert, vi trodde faktiskt vi skulle bli av med den!"
Jag menar, var glad och ens liiite tacksam och gör det bästa av saken istället "Vi är glada och tacksamma för den extra tid vi fick och kommer att försöka göra det bästa av situationen vi nu har framför oss, första rapporterna kommer om två veckor ok?"
Och sedan får dethär tala för herr Stournaras och hans regering. Jag har inte gått en mil i en vanlig gräsrotsgreks skor och misstänker att det finns de som bokstavligen lever på hoppet att de övriga EU-länderna visar att de har ett stort hjärta (och plånbok) just nu.
No comments:
Post a Comment