Talar helt om mig själv nu, kan inte kalla någondera barnet för slappisar utan att min näsa blir längre.
Om ni minns så var jag riktigt flitig i somras ute på stugan, jag fixade ett smart system som gjorde att jag kunde springa av och an och räkna 100-metrar. Det slutade fungera direkt vi var hemma igen.
Så nu har jag värk i axlarna, känner mig som en potatissäck och märker att det är en massa "orkar inte" och "måste jag springa efter honom nu igen?" och gillar det inte alls. Det är svårt att beskriva men det är som att jag inte har kontakt med min egen kropp, den sitter där och förflubbas medan min hjärna är överallt på en gång och undrar varför nu benen inte hänger med i samma takt. Känns både lite tråkigt och en aning obehagligt samtidigt. Det har som sagt inte så mycket att göra med vikt som med hur jag mår.
Men så har vi mina studier och veckorna då jag är ensam hemma med barnen och så ska jag hinna med det lilla hobbyprojektet också, så nu håller jag på att tänja på vardagen för att se om jag får in lite träning nånstans. Och jag tror att jag har en plan utarbetad. Om jag följer teorin "bättre att göra något litet än att göra inget alls", så kommer jag framöver satsa på följande:
Hemma med barnen: Träna en muskelgrupp en kvart varje kväll under Buu-klubben. Måndag rygg och axlar, tisdag mage, onsdag ben och rumpa, torsdag armar, fedag och så vidare. Sådär att man just och just får upp värmen och känner sig lite små duktig.
Och de veckor sambon är hemma: Köra på nån kväll snabbt och smärtsamt (nåja, helst inte smärtsamt), men en kort halvtimmeslenk ute efter att filuren är nattad.
Och sen nästa vår när knattarna förhoppningsvis går 15 dagar/månad i dagvård (ja, förhoppningsvis, får återkomma till det när jag vet mera), så kanske jag skulle ha tid att gå till gymmet de lediga morgnarna.
Och för att fira min fina plan har jag nu ätit några chokobitar och tagit en panadol, så fort mensvärken går över ska jag städa huset och försöka luska ut exakt vad det är som luktar mögel under vår diskbänk. Blö.
2 comments:
Choko...åh den som hade choko!
Jo, jag köpte ett litet lager här tidigare i veckan. Och jag tror att jag håller mig till choko i framtiden, har tränat ryggen och axlarna två gånger denhär veckan och dom är sjukare och stelare än någonsin, så invärtes chokobehandling är helt klart bätättre!
(Jaja, det är nog bara träningsvärk och det blir bättre bara jag håller på nån vecka till...)
Post a Comment