Gamle kalsong

Krabaten ser spöken i sitt rum. Sambon kör på taktiken att vara stor och stark och leta reda på alla spöken och skrämma bort dem, jag kör på taktiken att ge dem fåniga namn, Gurkmos och Gamle kalsong (om något har ett namn är det inte lika farligt) och försöker få honom att själv skrämma bort dem genom att be Gurkmos och Gamle kalsong att försvinna. Men ingendera taktiken verkar vara effektiv för redan innan klockan blivit midnatt har vi en orolig kille med oss i sängen.

Filuren har svårt att somna själv i egen säng och felet är helt och hållet mitt. Det har blivit så mycket ståhej nu när vi varit på resor och körövningar och hit och dit så flera gånger har han fått somna i min famn med fingrarna intrasslade i mitt hår och nu GÅR det inte att somna själv i egen säng längre. Och på sätt och vis är det så gosigt att han skulle få somna i min famn med fingrarna intrasslade i mitt hår varje kväll, men jag har ju en storebror att natta också, ska hinna studera på kvällarna och har axlar som snart går ur led av allt famliggande, så det är inget vinnande koncept i längden. Så igår satt jag på vår säng och sjöng gonattvisor för filuren i en timme. Emellanåt satt han och drog förstrött i täcket emellanåt stod han och svor och gormade åt mig (på bebisspråk) - Varför sitter du där borta? Mamma hiiit, jag vill ligga i din varma famn och känna på ditt hår! När han blev för upprörd lyfte jag upp honom, väntade tills han lugnat sig, kramade, sade godnatt och lade ner honom igen och till slut var han så trött att han inte blev arg och klev upp längre. Puh, nåja, nästa kväll igen.

Någon slags belöning fick jag för han skulle bara upp två gånger inatt och sov bra för sig själv däremellan. Krabaten däremot låg och sparkade mellan oss hela natten igen... Nej, jag hade liksom ingen dröm om att småbarnsåren skulle vara enkla, men just nu går nätterna ut på att försöka hålla båda barnen så tysta som möjligt så de inte väcker varandra och försöka sova fyra personen i vår säng med händer som domnar av att hålla om små kroppar så de inte faller över sängkanten. Den egna sömnen, ja den är inte mycket att skryta över.