Jag har saknat mina nycklar i några dagar nu, med ett vagt minne av jag senast sett dem då de stuckit upp ur nåt stövelskaft eller nån väska i tamburen. Idag kom sambon hem med nycklarna i handen efter att ha fört sonen till dagmamman. Det var tydligen ur krabatens dagisväska jag sett dem kurkka ut senast. Kröhöm.
Jag är trött på julpyntet i huset och skulle helst städa undan allt allt allt och lyfta in en tulpanbukett istället, men istället sitter jag och googlar barnvagnar (vi var och tittade på en Teutonia igår, men lite väl dyr med tanke på att den var 6 år gammal, tog för länge att plocka isär till bil-size och hade oreglerbart handtag), skötbord att sätta tvärs över sängen (och fundera om det är jobbigt att hastigt spika ihop ett litet sånt själv?) samt sortera barnkläder, både större och mindre, och planera barnhörnan i sovrummet.
Och denna plötsliga löjligt överdrivna hunger. Jag åt frukost halv åtta, sedan dess har jag redan två gånger öppnat kylskåpet och undrat om det inte är dags för en liten munsbit nu?
Choko skulle jag kunna klämma in kilovis, men har jag orkat vara duktig såhär långt så ska jag orka de sista fnuttiga veckorna, anamma och prkl!
Uj, nej nu ska jag ta och damma av lite på hjärnkontoret och sen damma ut julen ur huset och vila lite extra. Barnlediga dagar bör tas tillvara!
No comments:
Post a Comment