Sammanfattningsvis

Sista dagen på jobbet. Och förstås första dagen på den gågna halvåret som dagmamman meddelar att krabaten är för krasslig för att stanna hos henne. Tack och lov kunde fammo hoppa in!

Sammanfattninsvis: Det kommer att bli såå skönt att vara ledig, men jag kommer att bli galen.

Det har varit enormt kul här, de flesta kollegerna är mer eller mindre lustiga typer som jag trivts förträffligt med! Utöver att jag fått samtala med andra än kassatanten på daglig basis, då...
Men det bästa har nog varit att jag känt att jag faktiskt hjälpt till och bidragit med något. Helt enkelt: Gjort det jag är utbildad till, det känns i fingertopparna (och maggropen) när man gör nåt som går av bara vana och ändå får man beröm för det.

Det enda som stört mig lite är det att jag haft svårt att placera mig som praktikant här, inte fullvärdig labbmedlem, inte med på mailinglistan, men jag "borde" ändå vara jätteintresserad av vad alla andra gör och av att forska här. Lite tvetydigt.
Och så tror jag att mina nätter den senaste tiden tagit udden av arbetsglädjen också. Man orkar bara med så mycket...

Och så tror jag att jag har bestämt mig. För att inte bli stipendieforskare. Nej. Men jag kan återkomma till det senare, för det är ett kapitel i sig. Nu ska jag gå och lämna tillbaka nycklarna och dekorera avskedskakan!