Tre år

Tre år???
När jag sitter såhär och tittar framför mig känns det inte som tre år sedan dendär första kyssen, smått i fyllan på efterfesten efter ett bröllop. Det känns som jaaa... Ett knappt år sen. Det känns ännu nytt på så många vis, inte känner jag honom helt utan och innan, hans funderingar och ovanor fascinerar mig ännu. Och på andra vis känns det som om vi nöter på i gamla hjulspår, hem på kvällen, äta, natta barn, sitta i soffan, inte ha så mycket nytt och spännande att säga till varandra, mest gnäll.

Å andra sidan har vi ju hunnit med en del. Rest ute i världen, flyttat, fått barn, flyttat, köpt hus, flyttat, börjat vänta mera barn. Så kanske det där med tre år inte är så konstigt trots allt.
Tänker inte fira, men nog tänker jag ändå köpa något extra litet gott på vägen hem...