Vappen

Och vappen kom och gick...
Vi begav oss mot Vårdis glada i hågen, utan att tänka på att Ior-ballongen på pinne blev kvar hemma. Nåja, ingen saknade den ändå.
I 0,00 promilles fylla lyckades jag snubbla i mina nya skor och skumppaglasen sade krasch. Jag träffade färre bekanta än väntat och insåg att (nästan) alla jag moikkade på hade barnvagn. Kände mig gammal. Dränkte sorgerna i tre små glas skumppa och fick en måttlig fylla av det, sambon fick bära sonen för säkerhets skull, det är billigt att bli yr när man dricker så måttligt som jag gör resten av året!
Sedan blev jag påminnd om nackdelarna med att vara ung och dricka på vårdberget när man har en sån akut kissnödighet på vägen därifrån. Vi intog en lyxig vappmiddag på ABC Auranlaakso innan vi styrde kosan ut mot skärgården igen. Sonen tyckte inte att det var en god idé att åka båt efter läggdags, så han grät hela båtfärden ut till stugan stackars liten. Däremot somnade han som en klubbad säl när vi väl kom in. Jag och sambon fortsatte kvällen i småkallt mysande tills klockan slog halv tolv, då tyckte vi att vi eldat så pass att vi skulle hålla oss varma till följande morgon.

Idag har vi firat 1:a maj, med att vända potatislandet, äta fisklunch och förbereda oss för morgondagen. Sonen har varit ovanligt omöjlig, men en förklaring till det hittade jag i hans mun ikväll, två kintdänder syns, stackarn, has famnsjuka de senaste dagarna har hittat en orsak till slut. Eller så är det trotset som är på väg...