Moderskapets rumpsidor...

Nåja! Så fick jag annat att tänka på än streets of Helsinki.

V har sin första riktiga förkylning.
Det är så eländigt när en så liten liten filur hostar. Han orkar inte hosta så som äldre barn gör utan han hostar bara emellan när nåt riktigt irriterar halsen. Och det låter så hest och grymtigt så man blir ju helt förstörd!

Egentligen är det väldigt väldigt sällan dom blir riktigt sjuka så länge dom är så små, men det kan hända, så bara hålla ett öga på honom och trösta honom de gånger i natt när han vaknar av hosta och börjar gråta av ilska över att han vaknar och samtidigt passa på att känna efter så han inte känns febrig.

Men den trevliga läkaren som klämde på honom, vi var via hälsostationen för att kolla när han aldrig varit sjuk förut, så frågade förvånat om han alltid är så snäll?
Jo. Han är.
Vi är bortskämda.
Och egentligen är jag väldigt lycklig över det.

Så nu ska jag förska tänka på hur snäll och duktig han är och upprepa mitt mantra "inte vara hönsmamma inte vara hönsmamma inte vara hönsmamma" istället för att tänka på att han ligger och sover på andra sidan en halvöppen dörr och kan ha svårt att andas i detta nu utan att jag hör det...
Moderskapets rumpsidor!