Välkommen till matematikbloggen

Jag är inget matematiksnille men jag kom på en till motiverande orsak att inte slänga bort mat: Ekonomin!
(Ja, jag har fastnat i detta nu, som ni märker :P)

Dendär restmaten jag nu anstränger mig lite extra för att äta upp, den kostar knappast många cent i sig. Men utöver att jag utnyttjar de centena så sparar jag ju in den måltid som jag annars hade ätit i ny mat istället!
Låt oss säga 2,20 för den inbesparade måltiden. Räkna med att vi skulle ha restmat att äta var tredje dag ungefär. Så blir det:

(365/3) * 2,20 * 2 vuxna = 535,33 eurosar

I året i inbesparade matkostnader, alltså. Lägger vi dessutom till de centena man kan äta upp var tredje dag, låt oss säga 50 cent blir det:

(365/3) * 0,5 *2 vuxna = 121,66 eurosar

Vilket ger:

535,33 + 121,66 = 656 euro

i året som man inte går miste om!

(Hah, nu får jag säkert nobelpris för den teorin!)

I övrigt har krabaten bara stegring idag (+), men låter som en kaffekokare när han andas och är ännu lite ynklig (-) vilket blir +- noll.
Däremot hostar undertecknad istället vilket ger ett stooort - i kanten.

Biffko är dyrt!

Det finns säkert mycket som kostar 99 cent kilot.
Jag till exempel. Men jag vill bara påpeka att jag är allt annat än billig eftersom jag ännu väger som en biffko efter graviditeten!

En annan sak som kostar abouts så mycket är färdigmarinerade kycklinglår. Det var i alla fall de (och inte jag) som väckte diskussion bland med bekanta här i helgen.

Om du bjuder någon hem till dig på middag, långväga gäster, skulle du bjuda på sådana?
Jag skulle knappast göra det själv, men jag kan tänka mig... Om jag (av någon knepig orsak) finner dem väldigt delikata eller har råkat i pengaknipa eller helt enkelt inte anser att en middag med dehär vännerna jag inte sett på länge går ut på se dem, inte äta dyrt, så ja. Men jag skulle skämmas lite samtidigt i vilket fall.

Skulle du därtill, medan maten står på bordet och gästerna äter, högt berätta hur billig denhär maten är, bara 0,99€ kilot??

Det är en fin gräns mellan att vara ekonomisk och vara sniken.

Men om du vill få dina gäster att få dendär varma känslan av att vara riktigt riktigt lite värda i dina ögon, samtidigt som de tycker lite synd om dig och har lite dåligt samvete för att de tränger sig på till en så fattig människa som bjuder på det billigaste den hittar, då är du nog bara ekonomisk!




Det var alltså inte mökkihöperö-familjen som råkade ut för detta, men efter några glas vin och riktigt gott rosmarin-lamm, så blev dethär ett hett diskussionsämnde.
Reds. anm.