Mat, mat och mat

Idag hjälpte jag sambon med hans vintersysslor, så vi lämnade knattarna hos deras farmor och pös iväg med varsin bil och varsin släpvagn inåt landet för att hämta granar. Vilket gick bra, men när vi var klara var klockan så mycket att vi var vrålhungriga och vi parkerade oss på den lokala lunchrestaurangen vid landsvägen. Jag konstaterade ironin i det hela. Där satt vi på tumis med barnvakt (händer inte varje dag) och lunchade över en hawaii-schnitzel med franskisar och slibbig sås för åtta och femti (sallad och kaffe ingick), medan den lokala pensionärsföreningen hade julmiddag och sjöng sakrala julsånger i kabinettet brevid. Mysigare än så blir det inte!

Och det var det här med mat som fastnade på min hjärna idag. Jag är så trött på mat just nu, eller nåja, inte trött på att komma på nåt att laga till lunch och middag, snarare trött på måltider, eventuellt hatar jag vårt kök.
Storebror har börjat äta så långsamt. Inte för att han inte är hungrig, utan för att han har så mycket att titta på och fundera på och eftersom han alltid alltid är i farten annars tycks dehär grejjerna dyka upp när han sätter sig ner och lugnar sig och tar all koncentraion bort från maten. Och så sitter vi där, i en trekvart i värsta fall, och påminner om att äta, ta en tugga till nu, titta så mycket mat du har kvar.
Lillnissen, tja, inget annat än att han äter enligt klockan. Och ofta på andra klockslag än jag. Mellanmål är för mig en smörgås eller en banan i flygande fläng i farten. Med en filur är det en riktig måltid då man sätter sig ner och äter och diskar efter sig, dit far långa stunder. Och kvällsbiten som killarna äter där lite efter sju. Då är jag inte alls hungrig utan slänger in gröt i en och trugar smörgås eller flingor till en annan. Och så sitter jag en halvtimme vid matbordet igen, och när jag själv ska ta en kvällsbit när jag nattat klart brer jag en hastig smörgås och äter i vardagsrummet för jag skulle få fnatt om jag tvingades tillbringa en onödig minut till inne i köket. Följdaktligen är hela min matkomponeringsiver och brödbakningshobby som bortblåsta för tillfället. Jag orkar inte med det ännu till ovanpå allt annat matande.

Så trots att det inte var nån romantisk lyxrestaurang vi var på idag, så var det en välbehövlig paus från kockande, långluncher, diskplockande och torkande. Kanske så att jag orkar baka ett bröd imorron i alla fall!