Glamour

 På tal om föregående bloggpost:

Saker man kan råka höra i en kö (på finska, fritt översatt av mig).
20 + fint klädd och sminkad tjej till sin jämngamla kompis som rullar på en fancy barnvagn med en några månader gammal knatt i (troligtvis den första).
"Men e det inte liksom lite glamour att vara hemmamamma?"
"Jaa, nåjååå, hur menar du?"
"Ja men, alla bloggar och kan hålla på med inredning och fixa huset och så och vara ledig!"
Hon med barnvagnen, lite osäkert:
 "Jaa, hehee, nåja, nog har man ju tid att sitta hemma mycket och fundera på hur man skulle kunna fixa inredningen nog."

Jag kunde inte bestämma mig för om jag skulle kommentera och om jag då skulle kommentera a) ärligt - säga till den unga mamman att berätta hur det är på riktigt, att man visst hinner titta mera på inredningen, men att man varken hinner eller orkar göra så mycket åt den. Det är så mycket större och viktigare saker att tänka på än att hemmet ser ut som i senaste Elle interior.
b) sarkastiskt - Joo! Och tänk så mycket lättare det blir sen när lillbabyn kan börja gå på pottan själv och äta själv och klä på sig lite och så! (Med ett lite för brett leende i ansiktet för att verka helt normal.)

Jag bestämde mig för det andra alternativet, men hann tyvärr inte klämma ur mig synpunkten innan de vinglat vidare på sina höga klackar med latten och barnvagnen i högsta hugg.