Igår var en sån dag då jag flängde runt värden och åstadkom saker.
Idag sitter jag med värk från huvudkoppen ner till revbenen på vänster sida och skyller allt på dendär förbenade rabatten med blöt jord som nog inte kommer att bli färdiggrävd på dethär årets sida i alla fall. Attans, jag får plantera de fina tulpanlökarna jag fick donerade av grannen i någo krukor o förvara dem i källaren eller i garaget, så de inte fryser helt.
Men det gör jag imorgon, för idag har jag prestationsfria dagen!
Inte så att jag ligger med benen upp på bordet och spottar i taket. Men jag har inga planer och inget som måste bli gjort. Förutom att jag borde ta tillfället i akt och vila nu när krabaten är hos dagmamman och då jag inte har studier.
Lite andas ner i magen. Lite stickande, lite pysslande om jag känner för det. Lite varva ner och planera roliga saker. Inte tänka på studier, praktiker, projekt och sådant. Bara vara.
Äta nåt som jag tycker att är gott. Äta något som jag tror att är hälsosamt. Öva "vinka vinka" med filuren och busa med honom tills han kiknar av skratt.
Jag måste erkänna att det är skönt just nu att ha krabaten i dagvård, för han är inne i en sån fas då "han ska bestämma" direkt från morgonen. Vilket innebär skrik och gråt redan innan frukost när jag säger att jag bestämmer om lampan är tänd eller släckt i köket och att jag MÅSTE ha nåt ljus på när jag kokar gröt. Jo jag anar att det ligger ett för kort morgonmys i sängen bakom hans beteende, han har alltid varit svårväckt, men då morgonmyset gick åt till att vråla åt pappa att släcka lampan i sovrummet så hann vi inte med det heller... (Lampan i vårt, min och sambons, sovrum alltså, där han tillbringar natten från ungefär midnatt och framåt, sovades mellan oss föräldrar, så när den lille filuren vill ha lite närhet ligger jag och kramar honom mot utkanten av sängen istället långa stunder, inte konstigt att jag har sjuka muskler förresten)
No comments:
Post a Comment