Tankar man inte får tänka

Jag såg henne leta vid mjölkhyllan i butiken.
En klart överviktig kvinna i medelåldern som lät ögonen flacka över hyllorna.

Och sekunden efter ploppade tanken upp: Hon ska säkert ha rödmjölk.

Nejnejnej! Inte tänka så, bort med fördomarna. Hon ska säkert ha ekologisk mjölk eller nåt sånt!
Sådär ja, dumma hjärnan, så går vi förbi och tänker på nåt annat, pasta till exempel.
Men när jag stod vid nästa hylla och letade efter mörk spaghetti letade sig blicken ändå tillbaka mot mjölkhyllan.

Hon tog rödmjölk! Hah, fördomen var sann, hon är tjock = hon dricker rödmjölk.

Nejnejnej! Nu är jag där i fördomarna igen, hon köpte det säkert för att koka risgrynsgröt, eller LCHF! Jo, hon karppar för att gå ner i vikt!

Hon stod efter mig i kassan. Jag kastade en snabb blick medan jag plockade upp mitt eget. Hon skulle köpa vitt bröd också, hon karppade inte.
Sen skulle jag själv betala, så mina fördomar fick hålla tyst.

Nu vet jag inte vad jag ville komma fram till, men:

Jag tror att alla har fördomar. Dedär tankarna man inte får tänka, de flyger nog genom huvudet hos alla de som observerar sin omgivning. Sen är det skillnad på de som låter fördomarna florera fritt och de som a) inser att det antagligen finns något bakom andra människors beteenden som de inte vet nåt om och b) tittar sig själva i spegeln innan de tänker samma tankar om nån annan igen.
Och så finns det det där riktigt värsta gänget. De som inte kan hejda sig och kika en hylla bort, utan de som vänder sig om och stirrar direkt tanken flygit genom huvudet och i värsta fall dessutom öppnar munnen för att låta föromen hoppa ut.

 Hurri, puhu kunnollista kieltä!