Sköldpadaddan

Nu har vi slappat!

Säckstolarna var bäst!

Ja, fast dehär två typerna slappade högst ett par minuter i taget innan det var full fart igen.

Vi har alltså tillbringat veckoslutet i huvudstadsregionen hos min systeryster med man i deras nyremppade hus. Vi har hunnit med en del, shopping, utforskat stora fina lekparker (de vuxna inkluderade ja!) och gjort ett besök till Högholmen. Krabaten fick kanske inte ut fullt så mycket av ett zoobesök ännu, å andra sidan var han så liten att han kom in gratis, så ingen gick miste om något!
Björnarna var han rädd för (en helt vettig inställning iofs.), sköldpaddorna hade han svårt att slita sig ifrån och ekorren som hoppade på roskisen fick mera uppmärksamhet än de stora kattdjuren.

Veckoslutet avslutades med en kille som slog rekord i skrikanfall. Alltså, skrika-tills-man-svimmar-stil. Efter att ha funderat en stund och testat diverse icke-fungerande nerlugningsmetoder (att oroligt fråga vad som gör honom så arg, eller hålla honom i famnen och lungt nynna bekanta visor fungerade inte) testade jag att bryta ner det i bitar åt honom. Så efter att jag mellan skriken förklarat att pappa for på jobb igen och därför inte var hemma (Krabaten sov i bilen när pappa lämnades av), gick vi igenom dagen som gått, vilka djur som hade varit bäst och sämst, hur det hade varit hos moster och tittade på fotona från veckoslutet i mobilen. Och sedan var han sig själv igen.
Händer det bara lite mera än vanligt, ett besök av nån som hälsar på sällan, eller att vi äter ute istället för inne, har han svårt att processera händelserna själv, fast dethär var ju av lite annan klass.

Filuren, tja, förutom att han börjat ställa sig upp och stå lite här och där (i spjälsängen nyss tex) och därmed faller och slår sig och gråter då och då, är han en liten glad varelse. Okej, inte när mamma och storebror gick bort och moster skulle mata honom då han var rejält hungrig. DÅ var det inte okej! Men annars tar han det rätt piano.

Det bästa med veckoslutet enligt mig var nog att ta semester från hushållet ackompanjerat av hemmavarande sambo en par dar innan. Det gav mig en välbehövlig paus från dehär fyra väggarna och lyfte bort flera kilo föräldraansvar från mina axlar.