Summer of Dåka vs. Summer of Snor

Jag vet inte helt varför, men sommaren 2008 är placerad på mitt livs karta som en av de bästa somrarna nånsin.
Kanske för att det var min sista sommar som, om inte ung, så i alla fall bekymmersfri och utan ansvar över nån annan än mig själv. Kanske för att jag hade så nära till så många goda vänner och kolleger som jag kunde spela minigolf med och gå på afterwork med, gå på kaffe med och diskutera intressanta, ytliga och djupa saker med. Kanske för att det var sommaren då jag träffade min sambo. Vem vet, men det jag vet är att ibland värker det av längtan inom mig efter att ha en del av de saker jag hade då.

Och en annan del av mig saknar det inte alls, morgnarna efter, morkkisarna, den konstanta oron jag hade inom mig då, min katastrofala sömnlöshet, sömnmedicinen jag fick pirkka i mig. Rastlösheten som jag försökte bedöva med, ja-a. Nöjen, vin, sång, att undvika att vara ensam och tänka för mycket, allt sånt.

Och nu är det då summer of snor, 2012. Förkylning nummer, jaa, kanske fem, på gång i de små näsorna och jag snyter och snyter och lyssnar på tjocka små röster. Jag får lika lite sömn som 2008, men av heelt andra orsaker. De orosmoment jag hade för fyra år sen finns väl egentligen kvar i någon form, men har blivit så minimala i jämförelse med de nya stora tankar som finns, att de inte rör mig längre. Men istället, som kompensation, har mitt liv fått en mening jag inte trodde var möjlig. Jag har ett, nåja egentligen två, eller ehentligen tre (sambon också), otroligt viktiga livslånga uppdrag och det ger mig konstigt nog ro. Eller det ger mig i alla fall mitt liv meningsfullhet på ett sätt jag inte trodde var möjligt.

Igår kom jag inte ens ihåg att det var lördag (man tappar lätt dagarna utan arbetande sambo hemma) förrän vi gick ut på kvällspromenad jag och knattarna och jag märkte att det var så få människor i farten, några satt på sina terasser med gäster och babblade, några enstaka ungdomar med klirrande kassar. Och jag kunde inte låta bli att tänka på Höperöt 2008 som samma ljumma sommarkväll några år tidigare plattade håret hemma på väg till en terass.

Låt så vara att jag saknar mitt sociala liv, min boningsort, mina vidöppna framtidsplaner från Summer of dåka, men jag skulle aldrig byta bort Summer of snor, inte mot något i hela världen!