29 May 2012

Äntligen!


Jag har mer eller mindre varit på språng sedan den tidiga väckningen lite före sex, men NU kunde jag slå mig ner med en smörgås med rabarbersylt och en kopp kaffe i lugn och ro! Någon liten och söt förstod dessutom att somna just nu och ge mamma sin en egen stund.

Förutom rabarbersylt har jag idag åstadkommit en tårtbotten till dopet, två liter rå raberbersaft, två burkar rabarbersylt och två olika rabarberpajer, en med sylten i fyllningen och en med färska rabarberbitar. Och innan jag ens började härja i köket hade jag dessutom skruvat ihop krabatens sparkcykel och promenerat av och an en sväng till butiken. Och som ni ser är bordet ännu inte avtorkat, men äh, en sak i taget liksom!

Rabarbersaften smakade percis som jag mindes från barndomens somrar, även fast mamma inte kunde hitta sitt recept, så jag lånade dethär danska istället. Fast lite ändringar gjorde jag:

ca 2 kg rabarber (batteriet i köksvågen behagade gå sönder just när jag skulle sätta igång förstås, därav en hel del ca.)
1 l vatten
ca 25-30 g vinsyra (finns i aputeket)
1/2 tsk atamon (finns i butiken)

Dag 1:
Skär rabarbern i fina små bitar (dela tjocka stjälkar ett par gånger på längden innan du kapar dem).
Koka upp vattnet, lyft det från plattan och lös upp vinsyran och atamonet i det.
Häll vattnet över rabarberbitarna och låt dra övertäckt i ett dygn.
Tips 1: Rör inte om mer än en gång i början, annars blir saften lätt väldigt grumlig.
Tips 2: Använd inte rostfri kastrull över natten, de mår dåligt av syrorna.

Dag 2:
Sila saften genom silduk (vanlig kökshandduk eller bebistrasa i bommull funkkar utmärkt). Krama ur rabarberbitarna genom silduken för att få ut det mesta av saften.
Lägg saften i bunken igen och rör ner ca 500 g socker per liter (det stod det dubbla i orginalreceptet, men dethär blev helt tillräckligt sött för mig).
Rör om med jämna mellanrum tills sockret löst sig, det tar ett par timmar. Fäärdigt, häll upp i frysburkar, eller i saftflaskor, men framför allt:
Blanda 1+3 i ett stort glas och njut!

Ja jag kokade då också upp sylt/marmelad av resterna som de tipsade om i receptet, men är inte helt övertygad. Det blev sötsurt, men jag saknar själva rabarersmaken och farinsockret gav det en ganska intetsägande färg, det var därför jag testade använda sylten som pajfyllning också, så nästa gång åker resterna nog direkt ut på komposten.


Och ja, mitt glada utrop i rubriken gäller såväl kaffepausen som det faktum att mitt samvete nu är rent gällande ta-tillvara-trägdårdsväxterna då jag skövlat halva rabarberbuskaget.

3 comments:

Anonymous said...

Puh, ha nu inte livet av dig med allt grejjande... Men när du en gång redan varit duktig så SNÄÄLLLAAA *fladdrar med ögonfransarna och ser söt ut* spara ett glas saft åt mig

Sys

Anonymous said...

Mår verkligen rostfritt illa av syror? Aluminiumkastruller mår ju illa av syror men rostfritt?
Annars låter receptet bra, måste testa. Man skulle kunna leka koja under vår rabarber och vi har massor.
Maj

M said...

Jo förresten.. gör du ännu kafepresskaffe? Kanske kan börja dricka det igen, redan i augusti 2012...