Lilla mommo, inte har du väl för varmt?

Så var jag idag på sockerbelastning del 2: the efterkoll.

Filuren var med då det faktiskt tar över två timmar och man aldrig vet när hungern slår till. Men det gick bra, han hade bara en kort skriksession som gick över när vi vandrade av och an ett varv i korridoren. Det som gick mindre bra var alla andra, får väl vara åldersdiskriminerande och skriva "pensionärer'" här, som skulle kika, prata och kommentera filuren.
Nu överdriver jag lite, för de flesta fina rynkiga ansikten bara log eller frågade hur gammal han är, men så var där en fem personer som, utan att vända sig till mig, frågade på bebisspråk av filuren om han inte hade för varmt/kallt/jobbigt att sitta bekvämt i babyskyddet osv. Vad är det som gör att man nödvändigtvis måste ifrågasätta, men ändå inte vågar göra det rakt på?

Jo, småbarn engagerar och mammor överreagerar, men tanten som högt ojade sig över att "hon" (för den delen) måste ha så obekvämt med så mycket kläder på, var nära att få returfrågan om inte hon kände sig lite svettig under armarna när hon själv satt med ytterrocken på.

Nåja, nu känner jag mig som en nåldyna och hoppas att jag ska slippa dricka dendär eländiga sockerlösningen på ett bra tag igen! Å ena sidan har jag fortsatt med min sockerdiet, mycket realbröd och rågbröd, fullkornspasta och mycket osötat. Å andra sidan jobbar ju sambon på en båt som säljer skattefritt godis och choklad, så fastän maten varit hälsosam har det ju nog slunkit ner en bit eller två nu och då...