Jag har som vanligt glömt bort en av de mindre uppenbara följderna av allergin: Tröttheten. Jag vet inte hur det är för andra allergiker, men det är som om snorandet och slemmandet gör mig tio gånger slöare än vanligt.
Så i eftermiddags när den lille började ynka att nu var hans korta lur över för denhär gången, spänningshuvudvärken kramade tinningarna och käkarna, allergitröttheten hade sugit den sista musten ur mig och klockan närmade sig rådgivningstid, men jag hade ännu inte fått en blund av eftermiddagssömnen, då tog jag till lipen.
Jag kände mig så eländig och var så trött att tanken på att inte få hinna sova just då var helt överväldigande. Och konstigt nog kändes det lite bättre när jag fått fälla några tårar och tycka synd om mig och lätta på trycket. Det blir nog bra, bara att lägga sig löjligt tidigt ikväll och så är det en ny dag imorgon.
(Tilläggas bör att lillebror tankar igen och storebror håller på att få ny tand, vilket kräver en del av nattsömnen.)
(Tilläggas bör också att sambon är i land, men äger förmågan att sova som en stock nästan oberoende av ammningar, blöjbyten och tandsprickningar.)
Och ja, på tal om rådgivningstiden så gick allt bra och filuren var nästan mitt på alla kurvor. Nu är det bara då att vänta och se om rotavirus-vaccinet tänker ge magknip!
4 comments:
Vet du vad, nu ska jag vara ärlig. Du får ta ett allvarligt samtal med sambon och så får han avlasta dig med både blöjbyten och tandsprickningar. kanske med nattmat också, om du kan pumpa? Han får helt enkelt finna sig i att du väcker honom när det är hans tur.
Sådär kan du ju inte ha det, det sliter på ert förhållande också!
Been there, upplevt that kan jag verkligen säga- och det är inte så det ska vara. (hade ju en man på sjön jag också förr)Dessutom är det bara bra för hans förhållande till barnen, att han tar över en hel del när han är hemma!!
Jag gjorde själv det felet att jag inte ställde ultimatum. Så det blev så att jag var utmattad, mannen och jag gled isär och han lärde sig aldrig riktigt ta ansvar eller känna sina barns behov och personlighet!..
Usch jag vill ju inte spotta mina dåliga erfarenheter över dig, men sannerligen hoppas jag att du ryter till lite.
Det är inte meningen att man ska bryta ihop av trötthet när den andra också är hemma!!!
Lyssna på Millis goda råd!
Maj
Förstår din oro och håller med dig om att det inte är så lätt alla dagar.
Men just tack vare att sambon bara är inhoppare på sjön för tillfället och inte vet när nästa pass kommer, om två dagar eller två månader, så kan han inte ge upp det vanliga jobbet. Han har varit ledig någon dag efter varje sjöpass, men sedan har det varit vanligt jobb igen och han ska orka med det också. (Helst, jag är ju mammaledig och vi klarar oss inte utan hans inkomst.)
Sedan kan man kommentera något om dålig tajming och det kan jag hålla med om, men tanken är ju att det inte ska vara såhär för alltid, det är en tuffare period nu. Och blir det inte bättre inom en överskådlig tid måste vi skära ner nånstans, antingen i jobbet, eller i hus, egen båt eller stuga.
Å andra sidan tänker jag inte säga att jag själv inte har del i problematiken. Att först få vardagen att fungera ensam med två barn kräver full koll och närvaro och att sedan släppa efter på kontrollen igen och låta den andra ta över är en nöt som jag själv måste knäcka...
Men visst, fördelningen av vardagssysslorna borde uppdateras till fyrapersonersfamilj + sjöjobb och det snarast!
Ja inte har ni det lätt inte!
Maj
Post a Comment