Inatt skulle den lille nattugglan upp i mammas och pappas säng redan klockan ett. Efter att ha blivit omstoppad två gånger och sedan kastat napp och lamm all världens väg så att man blir pigg och mamma måste tända lampan för att hitta.
Har någon tips om bra somna-själv-metoder?
Eller räcker det med att vänja sig av vid nappen så har man inte så mycket att slänga iväg nattetid?
Det jobbigaste just nu är att han har så svårt att komma till ro. Inte bara för att han kommer ur sängen själv. Nej, det hjälper inte fast jag sitter i fotändan och klappar honom eller sjunger för honom. Säger jag inte till på skarpen eller håller i honom är han ändå på väg upp ur sängen och är huuuur pigg som helst, fast han satt och gnuggade sig i ögnonen vid matbordet en kvart tidigare. Det enda sättet som hittills fungerat är det att jag lägger mig ner brevid honom och håller om honom en stund så han inte slipper att kräla iväg, då hittar han så mycket ro att han kan ligga stilla själv, vilket oftast innebär att han somnar på några minuter sedan!
Men inte kan jag ligga brevid honom hela barndomen och inte hjälper det mitt i natten när jag inte orkar sitta i hans rum hur länge som helst. Vissa gånger protesterar han dessutom lite när han märker att han är "fast", innan lugnet lägger sig, och då känns det inte bra heller! Men då han är en sån liten överaktiv klätterapa kan det annars ta flera timmar innan han blir så trött att han kort och gott slocknar mitt i leken och det orkar inte jag eller sambon med varje kväll heller.
Nåja, nu ska han tröttas ut, så nu går vi ut och gå en sväng!
5 comments:
Jag har ett vagt minne av att det var ett skede som gick över. Har något att göra med att de upptäcker så mycket nytt och liksom inte hinner komma till ro...?
Tills han blir tonåring går det åtminstone över. Dem vill man inte få upp ur sängen... =)
Lotta
Helt säkert går det över! Man hinner väl tröttna på sovmorgnar sen också :)
Men jag undrar bara om jag kan hjälpa honom på traven med detdär lugnandet, då han är så orolig ibland.
Uttröttningsmetoden fungerar hursomhelst, promenad till och från lekparken och det tog bara en kvart att natta ikväll jämfört med över en timme igår!
Sömnskola testade vi.Att man lägger ner, pajar om och går ut. Går in med 5 min mellanrum, lägger ner och säger nu ska du sova/ tutta. Natti natti, och går ut.(man får stålsätta sig) Första kvällen skrek han 45 min, andra 25 och tredje 15min. Fjärde natten var det helt tyst och han somnade helt belåten med kanin och tutt. Men det kändes grymt för vem står ut att höra sitt barn gråta? men båda han och mamma och pappa mådde bättre efter de där tre strategiska kvällarna. Efter varje öroninflammation var det repris förstås..
Inte vet jag om det räknas som gammalmodigt och grymt idag, men det funkade faktiskt! Och han hade en grym trotsålder (och jag vet vad jag talar om efter 12 år med barn) men det belönade sig i slutändan att jag alltid var snäppet envisare än han. Provade till och med "holding" på honom, så desperat var jag. Var dessutom mycket ung och osäker mamma (22)Läste allt jag bara kom över, om barnskötsel och uppfostran. Holding var verkligen bra, det rekommenderar jag. Finns nog litteratur om det,googla.
Grundregel skulle jag säga, med facit i hand (med en 16 och en 20 åring ) är, att vara snäppet envisare och fastare i åsikten-ALLTID
Något i stil med Kamomillas sömnskola körde vi oxo med. Ungen i sängen, stoppa om, natinati, ut och dörren stängd. det gör nog mera ont i mor och far än i ungen, när den vrålar. För sen somnar de ju ialla fall. =)
Lotta
Kamomilla - Ja nå det är ju just det, jag skulle kanske inte kalla det grymt, men svårt, mycket svårt, för båda de äldre och den yngre. Å andra sidan testar jag tusen gånger hellre på femminutersmetoden, som trots allt är rak och enkel med klara regler, än börjar köra med nån slags samvetsutpressning "Nu blir mamma ledsen om du inte ligger ner och tar det lugnt" typ!
Sen så tror jag också att somna själv metoden ger bäst resultat nattetid också. Visst skulle jag gärna plocka honom i vår säng klockan fem varje morgon, men då det tar en timme för honom att komma till ro där också, så dit far ju min nattsömn. Och det kommer inte att fungera med en till liten i huset!
Problemet är det att han inte trotsar, ännu, då skulle det vara enklare att sätta hårt mot hårt. Det blir bara cirkus av det hela just nu om han är för uppspelt/övertrött. Han tror att det är en lek när mamma går ut ur rummet och han kommer efter för att öppna dörren och kukka ut. Och så ska man gå dit igen och försöka natta en glatt skrattande typ som inte tar det lugnt för fem penni. Nåja, lugna ner barnet i god tid innan nattningen eller hur det heter i fackböckerna.
Lotta - Jo, sätta fast dörren skulle gå, men stänga den helt vågar jag mig inte på. Skulle han bara protestera, men...
Har alltså testat det vid nån eftermiddagsvila och det blev totalkortslutning i det lilla huvudet, han fick riktig panik och låg och krafsade innanför dörren och det tog minst sagt några evigheter att somna efter det!
Post a Comment