Jag har börjat skriva dagbok igen. Riktigt äkta pappersdagbok.
Tänk, jag hade glömt hur skönt det är att få en tanke ner på papper nästan genast istället för att tänka den - glömma den - komma ihåg den - glömma den - komma ihåg den - äh den var väl inte så viktig - glömma den - komma ihåg den - men varför dyker den då upp hela tiden? Irritation - glömma den - och så vidare...
Det finaste jag har nerskrivet i dagboksväg är en slarvigt skriven text om hur lågt jag sjunkit moraliskt och hur det påverkar mitt förhållande till mig själv och en lång förlklaring som blir allt otydligare att läsa ända tills texten dras ut i ett streck då jag somnat i krapulan.
Det var under första studieåret annars.
Sedan sket jag i moralen, slutade jag skriva dagbok och ägnade mig åt att festa istället. Så skapas den högutbildade akademiska forskareliten här i landet.
Och om krabaten nånsin börjar studera på universitet kommer jag inte att sova lugnt igen.
4 comments:
Jag skriver dagbok varje dag, och har så gjort sen jag var 8 år. Nåja, varje dag kanske det inte blivit..men många tankar, och intressant läsning!
Numera skriver jag i en almanacka (A5:ans storlek) så det ryms ju inte SÅ mycket..men man minns iallafall vad man gjort och tänkt, till exempel den här dagen för ett år sen...
Det finns inget underbarare än att känna penspetsen mot pappret...
"As the caffeine and ink work their magic, I'm starting to de-stress." sa PocketBlone. Hon har rätt. =)
sarai
Härligt! och en blogg är ju en sorts dagbok också, fastän väldigt offentlig..
Summa sumarum: Dagbok på papper är bra!
Och ni ska vara glada att jag skriver det jag skriver privat och inte här, för det första tillåter jag mig flumma ordentligt och dessutom blir det långtråkigt för alla andra med så mycket navelludd ;)
Post a Comment