07 March 2011

Kram!

Idag var det äntligen som om det skulle ha sagt pling vid psykologbesöket och plötsligt fick jag ett svar som kan förklara mycket om mig själv och hur jag mår. Både när jag var liten och hur jag mår nu. Och det är så enkelt så enkelt så jag borde ha insett det tidigare, men samtidigt så inbakat i mig själv att det inte syns framför alla vardagliga viktiga sysslor. Jag ids inte gå in på detaljer här, faktum är att jag inte har allt utrett i mitt eget huvud ännu, och så är det lite personligt. Eller ja, det rör min familj också, vid närmare eftertanke hela min närmaste släkt och har bara att göra med hurudana personligheter vi är. Inget konstigare än så egentligen. Tänk!

Och nu är ju inte detta det enda saliggörande, det finns en massa annat som spelar in också, duktig flicka-syndromet och min envishet och så vidare, men ändå något att luta sig emot.

Hursomhelst så är jag på så oförskämt bra humör efter detta, såhär bara på en måndag, så jag tänker ge alla en krrraaaaaaaaaammmmm!

3 comments:

M said...

Huu! Det där var ju lite kuslig läsning för mig! Funderar starkt på att försöka intervjua dig om din insikt nån gång. Men det måste nog vara efter en långpromenad och i ditt kök med en mugg té och sånt.

Förresten tror jag att jag hittade the pondof the lady of the pond igår. Frusen, dock. Borde spendera mera tid ute till fots alltså. Lite jag mår bra av det!

Mindre bra av sockermissbruk.

KRAM tibax!

Höperöt said...

Hehe, jag tror syrran också tyckte det var lite creepy :P
Men inget farligt alltså, det är en liten typsik sak som man inte tänker på om man inte kommer att tänka på den.

Ah, the Pond! (stort P) Det var länge sen. Jo promenader gör susen, här också när jag dallar av och an till dagvården med krabaten.
Vi satsar på en långpromenad snart med te efteråt va?

Anonymous said...

kraaaaaaaaaaaaaaaaaam :D// Ekholan :)