Nej, jag vet inte vad jag sk bli när jag blir stor.
Jag har min examen som kan ge en helt vettig lön om jag får en vettig anställning på ett vettigt företag. Lönen lockar. Jag erkänner.
Men lönen och det akadmiska tänkandet, forskarmetodiken, är nog det enda jag ser som riktigt lockande i det och man kan forska i vad som helst om man vill forska!
Det är ändå en bit ifrån det som jag är mera intresserad av i dagsläget: rådgivning, strukturering, utveckling, personkontakter. Men inom det har jag ingen utbildning. Noll. Nada. Alltså måste jag börja från scratch om jag vill jobba med det. Antingen utbildning eller ett grundläggande jobb. Lönen vill jag inte tänka på.
Och så har vi alla jobb som jag är beredd att ta bara för att få ett jobb. Vadsomhelst. Nästan. Ett par klausuler: Resande försäljare med egen bil, till exempel. Never! Vilket provisionsjobb som helst, nej. Jag skulle inte tåla att få betalt enligt personliga prestationer. Men annars nästan vad som helst.
Lönen vill jag inte tänka på.
Suck! Inte är det lätt när det är knepigt.
2 comments:
Varför läser du inte en kortutbildning på ett år eller så för att bli exempelvis personlig coach eller liknande?
Vet iaf att det finns såna utbildningar här. Vet dock inte ifall dom kräver någon slags förstudier..
Utbildning e ju int allt. Men kanske i Pargas. Vet inte. Rekommenderar att du läser in lite pedagogik. Det ger alltid plus i kanten om du tänker jobba med rådgivnig, strukturering, utveckling och personkontakter. Går bra att läsa på distans. Lite erfarenhet på ara så kan du lägga till "hanterande av lätt kriminalitet" samt "aktivt mentorskap" och "tjugobarnsmamma" på CV:t.
Beklagar sjukan btw. Har själv varit mycket nära att falla två gånger förra veckan, men med powered by prkl och VR står jag här igen. Som tjugobarnsmamma.
Post a Comment