Får man önska att ens lilla söta krabat kunde ha lite mera feber? Liiite mera? Sådär så att han skulle vara lagom slapp för att nöja sig med att sitta på golvet och leka med en leksak eller sitta en liiten stund och gosa i famnen...
Istället för den upptäcktsresande jag har nu, som får nippran av sitta i famnen mer än 10 sekunder, och vill klättra upp på (och falla ner från) precis allt i rummet, sätta fingerspår på tv:n, tugga på elkablarna och dra ner gardinerna.
Okej, det är skönt att han håller på att krya på sig från helgens feber, men då det finns barn som inte börjar klänga som han förrän dom är närmare året så undrar jag någon gång varför inte han är en av dem?
På stugan har vi löst det på ett ännu mera opedagogiskt sätt, där har vi lyft ner den antika lekhagen från vinden och placerat honom i den. Men å andra sidan verkade han trivas förnämligt i den och på stugan innefattar det pedagogiska alternativet en vardagsrumskamin och en vedeldad köksspis att bränna sig på...
No comments:
Post a Comment